Lösenord

söndag, januari 21, 2018

Vinterpromenad och semelfika i vildmarken

Igår hade vi tänkt ta ett förmiddagspass på gymmet, men när vi såg hur vackert det var ute så skippade vi gymmet och tog en vinterpromenad istället.


Vi har ju inte gått så mycket i våra nya kvarter ännu, och nu blev det en liten upptäcktsfärd genom husen. 


(Ignorera att jag är världens blekaste blekfis någonsin. Jösses. Ser ju ut som en lik!!!!)

Det kändes verkligen som kvalitetstid, att traska omkring i det lysande vita vinterlandskapet, att hålla hand, ta selfies... och sedan gå förbi en lekplats, svinga på en gungbräda, putta ned varandra i snön så att våra kläder blev helt pudriga av vit snö. (tur att jag hade dubbla lager).


Länge sedan vi fick leka sådär med varandra. Måste varit förra året i vintras, innan jag flyttade till Paris.

Efter vinterpromenaden gick vi hem och tog en varm dusch, och sedan tutade vi iväg med mini coopern mot Mariefred. Vi skulle äntligen få hälsa på farmor och farfar igen! (väljer att inte ta med hur köig och hal motorvägen var, och att jag nästan blev prejad av vägen av en bil med lastvagn som inte kollade sig för innan han bytte fil).


Vi hade med oss semlor.


JA JUST DET: SEMLOR.


En vanlig semla, en vaniljsemla och en nutellasemla.


Efter att ha suttit och pratat ett tag kom TP fram, och vi spelade medan vi delade på semlorna och besmakade dem alla allihopa. (Jag och Emil föredrog vaniljsemlan, farfar föredrog nutellasemlan, farmor tycker inte om semlor så hon fick en chokladbiskvi). Farfar vann partiet - välförtjänt - vilket speglade hans tävlingsanda. Emil sade det när vi åkte hem: "Det var så kul att Sverker vann, och han var så himla duktig!". Pfft. Märks att Emil inte ärvt den tävlingsinriktade inställning som jag har från min fars sida.


Jag visade farmor bild på hur snyggt vårt vardagsrum är nu när vi fått blomster på plats, och på tal om blomster - jag fick en tidig födelsedagspresent! I det stora paketet fanns det massor av tygväxter, stora och små, som en kan ha i varje vrå (gulligt oplanerat rim, va!). Så himla praktiskt när man vill ha lite grönt på en hylla där inte solen sträcker sig!


Lite efter 17-tiden hade det blivit mörkt, och vi valde att åka hemåt igen. En skumpig och hal väg tog oss hemåt, innan vi kunde krascha i soffan igen hemma framför film och serie.

lördag, januari 20, 2018

Kontroversiell som fan

Pang-bom, sade det, och så var helt plötsligt Nypan täckt av två decimeter snö. Bara sådär. Kontroversiellt som fan, men jag gillar verkligen inte snö. För mig innebär snö blöthet, svårt att ta sig fram, halka och tågförseningar - och värst av allt: kyla. Sedan jag bott i Paris har jag dessutom fått jag uppleva en (helt fantastisk!) verklighet utan snö.


Insåg ett helt nytt aber avseende snö, som mitt barndomsjag aldrig förstått. Skotta fram bil ur snödriva.


Huga. Ännu en anledning att ogilla snö. Men samtidigt...


... hur otroligt vackert är det inte?


Emil tog dessa två snöbilder igår, när snön lyste upp hela innergården och området där vi bor. Snö är väl kanske både vackert... och sprider ljus.


Men tillbaka till att snö är en pina och jag gör allt för att undvika den: Voilà min skyddsplats.


Att krypa upp i det gosiga soffhörnet, omringad av kuddar och filtar, en kopp te och en bra serie. (Nya serien: Riverdale).


Det är trygghet, det. Soffan - från att ha varit en stor klumpig möbel i andra sidan lägenheten från sängen - har jag nu börjat förknippa med mys och trygghet. Tog väl lite tid, i och med att det tog ett tag (iom tapetsering och montering) att börja använda soffan. Men nu, nu är soffan mitt favoritställe!

Har ni en plats som betyder trygghet och hemma för er?



Ps. Fredrikaaa... Var är du? :(((( Har något hänt?


fredag, januari 19, 2018

Semlor hit och semlor dit

Alltså, sedan jag flyttade till Paris, så har jag insett en grej... Jag är helt såld på semlor!
Lite lustigt kanske, i och med att jag egentligen avskyr mandelmassa/marsipan, men har lärt mig äta semlor för bara ett par år sedan. Nu, sedan jag bott i Paris och inte haft tillgång till dem under säsongen, så har jag blivit tokig i dem! LÄNGTAR efter semlor varje år!


Men sedan alla dessa innovativa former på semla.. Som några år sedans hit; semmelwrap.. Till årets nyheter. Har ni hört talas om nachosemlan?


Eller kanske den djärvare varianten: falukorvssemla?


Jag vet i alla fall vad jag vill testa! Här i Nyköping har vi ett café som gillar att spexa med semlor, och de har en hel del varianter..! Exempelvis förra årets succé: nutellasemlan. Årets tillskott: Semmelmilkshake...!


Eller för den som inte är så sugen på bröd: chokladbollssemlan?!?


JAG VILL HA EN AV ALLA TRE! Jag har faktiskt bestämt med Emil att vi ska gå dit, köpa alla tre semmelvarianterna och sedan dela på dem.. Hur bra fikadejt låter inte det som?!


Vad tycker ni?

torsdag, januari 18, 2018

Min första föräldrautbildning och finpizza-dejt

Vet ni??? I tisdags hade jag min första föräldrautbildning! Tillsammans med min kollega och kurator, Kristin, så ledde vi första lektionen av en rad föreläsningar, som riktar sig till föräldrar med barn med ADHD. Kan ni tänka er?


Jag var så så så så nervös innan. Visst att jag stått och samtalat framför folkgrupper förr, men det var länge sedan nu och aldrig som utbildad psykolog. Läskigt ju.

I alla fall stod jag och Kristin i 3 timmar och föreläste, reste gruppdiskussioner, väckte reflektioner och undervisade hela lektion 1 i föräldrautbildningen strategi.

Efteråt var jag så upprymd (men utmattad!), och kände mig alldeles matt och kär. Snapchattade om det och fick ett kärleksfullt svar tillbaka.


Trots att det var tisdag, så föreslog jag att Emil och jag skulle ut på dejt ikväll. (Jag hade fått förhinder på torsdagen med en preliminär AW på agendan). Det var ett riktigt blåsväder ute, och det hade även börjat snöa. Fy farao!


Vi försökte hålla god min, under mössor och luvor.


Det var min tur att välja, så jag tog Fazana! Nypans finpizzeria, skulle en kunna säga.


Vi beställde in varsin pizza för att sedan dela på (jag kunde inte bestämma mig!). Emil tog en pizza planka - en pizza med oxfilé, färska champinjoner, pommes duchesse och bearnaisesås. Vilken grej, va?!


Själv ville jag testa en annan variant - kartoffel, med rotfruktschips, ruccola och tryffelsalami!


Vi delade hälften hälften, och smaskade på både min lite mer "finvariant" med knapriga chips och fin salami, och Emils mer spexade kombo-variant med potatismos på (som passade himla bra på pizzan, måste jag säga!).

Bra betyg! Min fick 5,5/10 och Emils 7/10. När vi gick därifrån fanns inget kvar.

Vi kom hem relativt tidigt för en dejt, och det bästa med det är att vi hade hela kvällen på oss att gosa i soffan och se - från början till slut - på serien End of the F***ing World. En serie som är helt vrickad men samtidigt obehagligt underhållande. Har ni sett den?

onsdag, januari 17, 2018

Så var hon borta...

Efter att ha vaknat upp med min bästa vän bredvid, gjort frukost, suttit oss i soffan, snapchattat och tittat på tv-serien vänner...


... så var hon bara borta!


Dåså. Åter tillbaka till vardagslivet. Till jobb, till rutiner, till vardagskvällar och till att spåna på nästkommande resa till Leiden, Nederländerna.

tisdag, januari 16, 2018

Boda Borg, broccolipaj och Ben&Jerry's

Söndag, och Mariekes sista heldag i Nyköping, började med att Emil ställde sig och stekte äggröra. Alltså GOTT! Jag har inte ätit hans äggröra sedan den där morgonen efter att jag och Emil råkade ligga med varandra första gången... (Vad har hänt med mig och mitt bloggande? #nofilter).

Hursomhaver. Äggröra. Han är riktigt kung på det, ju!


Eftersom gårdagen blev en sådan slappdag, så hade vi mer på agendan denna dag. Emil kom lite spontant på idén att åka till Boda Borg. Ja, Boda Borg! Har ni hört talas om det? Det är som ett stort äventyrscentrum med olika rum (innehållandes "quests"/uppdrag), och i varje rum finns det en utmaning/kluring att utföra.


Klarar man utmaningen får gå vidare till nästa rum - klarar man alla tre rum i en "quest" så får man en stämpel. Lustiga är att man aldrig vet vad utmaningen går ut på - det måste man klura ut i rummet, och utföra på tid.

Vid bokningen ombeddes man ta på sig "bekväma kläder, inneskor och vattenflaska". Jag klädde mig som en cool grön ninja, som överraskade mina ovetande offer i tysta omklädningsrum.


Därefter började uppdragen! Vi gick in i rum som krävdes minneskapacitet, koordination, precision - andra rum som krävde arbete under kort tid, smidighet, styrka och klättringsförmåga. Nedan skådar ni hur Emil och Marieke kryper i ett rum med laserstrålar (om man nuddade en laserstråle förlorade man questen) och en annan när jag och Marieke preppar inför uppdraget "Dansa, Pausa" (som innebar att man skulle dansa och pausa till olika låtar, veta rätt årtal för olika hits och utföra en dansutmaning). 


Phew! Här ser ni oss utanför uppdraget "Tarzan", där en skulle svinga från rep utan att nudda mark, klättra längs väggar och hålla sig så högt upp mot väggen som möjligt.


Jag var toknöjd för jag klarade första rummet!!! (men sedan kom vi inte längre för mitt crew var mindre djungelvan än vad jag var!)


 Vid 17-tiden hade vi varit där i fyra timmar, och vi var helt slut (och vrålhungriga). När vi kom hem kunde vi glatt skåda våra bedrifter! Totalt 12 utförda quests av 24. (grön = klurig, röd = klurig och lite fysiskt ansträngande, svart = klurig och mycket fysiskt ansträngande).


Vi skyndade hem för att äta middag. Och vad åt vi då, tror ni?


Jo, min och Mariekes signaturrätt, såklart. Broccolipaj! Det vi i princip alltid äter när vi träffas.


Och jag fick höga betyg från både Marieke och Emil (Emil som aldrig ätit det förut!). Då var jag stolt. Sedan var jag så slut att jag frånsade mig allt diskningsansvar (jag hade faktiskt stått och lagat mat i 1h+).

Efter att Emil diskat slängde vi oss ned i soffan och tittade på mer film. Vi valde olika random rom-coms från Netflix, hånade skådespelarna och skrattade så vi kiknade åt den osannolika dialogen. Sedan var det dags för glass!


Vi gick och lade oss för sista natten ihop. Emil fick en godnattkyss i soffan och Marieke och jag gick in till sovrummet, tisslade och tasslade om kärlek och relationer, skrattade åt varandras fantastiska humor och somnade slutligen lite efter 01.

När vi vaknade på morgonen vid 10 hade Emil redan gått till jobbet fyra timmar tidigare.