Lösenord

lördag, november 18, 2017

Hostandes inne på kontoret

De senaste dagarna, onsdag-fredag, har jag gått snörvlandes och hostandes till jobbet, hes som en kratta. Kanske borde varit hemma, men det kryper i kroppen att göra det som min färgkodade kalender säger till mig - utredningsåtergivning, diagnostisering och sådana viktiga saker!

Tack och lov har jag haft mycket admin-arbete också, och kunnat stänga in mig på mitt kontor.


Snart är första veckan i lägenheten avklarad. Jag och Emil har varje kväll den senaste veckan varit ute och jagat nya möbler. Det blev ett litet köksbord på Sagers, skoställ på Mio, nya gardinstänger på Rusta och idag ska vi till IKEA för att handla mattor, matbord, stolar och kanske skrivbord. Vi får se vad som går in i bilen, helt enkelt!

Det är så himla-himla-himla kul att möbelshoppa, inreda vårt bo med i princip allt nytt, och skapa oss ett nytt hem. Bara pirrar i kroppen att gå runt och peka på nya inredningsdetaljer, möbler och textiler och köpa precis vad vi vill!

Dessutom längtar jag mest av allt till onsdag, då jag och Emil tagit två dagar ledigt för att fira vår ett-årsdag. Himmelby Gårdshotell och Spa; det kommer bli rena rama drömmen!


fredag, november 17, 2017

Sängmontering, tapetsering och flyttpizza

När jag vaknade för andra gången på tisdagen var min hals fortfarande tjock av slem och kroppen seg och trött. Jag slet mig ändock upp, bryggde en kopp te (eller tre faktiskt) och sörplade i mig för onda halsens skull.

Det är svårt att ligga still och ta det lugnt när en precis fått en ny lägenhet, och vill pilla och fixa och dona med allt allt allt allt!
Dessutom var det väldigt lägligt att vara hemma, i och med att jag få kunde ta emot vår soffa och säng som vi specialbeställt. Vid 10-tiden kom två starka män och bar upp flera 30-kilos-klossar upp tre trappor och in i boet. Först kom soffan.


Och så sängen!


Soffan var alldeles för tung och otymplig, så den vågade jag mig inte på, men sängen kunde jag inte låta bli att börja pilla med...


Och efter många om och men, fem skärsår av kartong, stönanden, en bruten nagel, lite ryggont och lyftande, puttande, grymtande... Så var den klar! Vår nya kontinentalsäng!


Vid detta laget var jag både genomsvett och ännu hostigare. Men i med lite värktabletter bara, och så iväg till Ica Maxi för att köpa blommor, Coop för kökshanddukar, Rusta för väggspackel och Jysk för nya sängkläder.

Vid 14 kom även Ninni, Emils styvmor, och skulle hjälpa till med montering och tapetsering. Vi började med att montera upp soffan, och den blev sååååå fin! *och så stor!*

Sedan hände det som bröt ned mig totalt. Vi skulle precis börja tapetsera vardagsrummet när jag öppnade upp kartongen med de internetbeställda tapeterna för 2600 kronor och inser... att det är fel nyans. Jag har inte fått hem våra dyra, fina, brun-vita tapeter. Jag har fått hem rosa tapeter. ROSA?! Vem fasiken vill ha rosa tapeter?!

Det kändes som att hela världen föll samman. I ett desperat försök att lösa situationen ringde jag företaget som med en axelryckning förklarade att "det inte är öppet köp på beställningsvaror". I den stunden, när jag insåg att (jag som redan hade svårt för kostnaden 2600 kr för tapeter) skulle behöva beställa nya, och det skulle kosta det dubbla.

Jag grät som ett litet barn i köket och Ninni höll om mig och tröstade mig. Fy, vad jobbigt det var just den stunden. (Men snacka om att få bonda med Emils styvmor!).

Efter ett tag lugnade jag ned mig, och företaget skulle höra av sig under morgondagen för att se om det fanns något som kunde göras. Istället för att gråta över spillt tapetlim så började jag och Ninni tapetsera den tapeten som faktiskt var rätt: Köket.


Innan var det en gul-röd tapet med golfmotiv, men jag hade valt en grå-vit tapet med magnolia. Ser ni, vilken skillnad?! Köket blev genast så mycket lugnare, mer harmoniskt och så. jävla. fint.


Emil med far, farbror och lillebror trillade in och började lasta av de tyngsta grejerna från Emils lägenhet. De kom ingående med kartong efter kartong med porslin, täcken, kläder och prydnadssaker.

Som vanligt när en har flytthjälp: Inflyttningspizza!


Vi beställde två familjepizzor, smaskade som vargar och fortsatte sedan packningen en stund till.
Vid 21-tiden ramlade familjen Hjerp ut, och jag och Emil var kvar i något som var en 50% lägenhet. Och superlyckliga.

Vi kunde sova i vår nya fina kontinentalsäng, sitta i vår fina soffa och även använda köket och allt innehåll. Med nya tapeter. Åh!

Det som fattas nu och ska inhandlas under veckan är:
- Mattor
- Taklampor
- Skrivbord + stolar

- Gardinstänger
- Litet matbord + stolar
- Stort matbord + stolar


Och lite annat smått och gott! Åh, detta är det roligaste med att flytta!


torsdag, november 16, 2017

Hej nyckel, du ska få bo på min knippa.

Så kom dagen. Den 13 november, så som vi har väntat, längtat och svärmat i flera månader. 

Jag tog en kort dag på jobbet och valde att gå ifrån lite innan 14, då vi hade bokat nyckelutbytet med mäklaren, förra ägaren och banken. Passade sig bra eftersom jag hade en känning i halsen och började bli lite krasslig, dessutom. 

Vi hade ett 40-minuters möte, fick skriva signaturer på lite fler papper (älskar att signera saker, jag känner mig som en sådan moviestar!) och sedan var det klart. Hej nyckel, du ska bo på min knippa nu framöver!


Då Emil var tvungen att återvända till jobbet 100 minuter till, så tog jag tillfället i akt att flytta över lite grejer från Emils lägenhet till vår nya. Att kliva in genom dörren. Wow.
Det kändes mäktigt, ska jag säga er. 


Hallen.


Köket.


Med matplatsen (skall tapetseras om).


Sovrummet.


Vardagsrummet (skall tapetseras om).


....samt hobbyrummet! 

Och så har vi två badrum också, varav en med tvättmaskin *the LYX*


Vid 16 slutade Emil, och jag susade över och hämtade honom på jobbet. Då började tre vändor med att åka och flytta de små kassarna som han och jag kunde bära själva.


Slutligen såg lägenheten ut som ett kaos. Och detta var inte ens en tredjedel av allt som skulle forslas över dagen därpå. Dessutom hade vi inga lampor alls, så vi var tvungna att tända små ljus runt om i boet.

Emil och jag kunde givetvis inte bärga oss. Vi var tvungna att sova i lägenheten på direkten. Därav dagens andra besök på Jula, inköp av en uppblåsbar madrass och ingosning i det ekande tomma sovrummet.


Min känning i halsen hade nu brutit ut och blivit rejält halsont, och det enda jag var sugen på var.. just det, glass. 

Emil och jag åt glass till middag den första kvällen, klockan 22, när vi äntligen känt oss klara för dagen.


Vi tittade på serier på min laptop ståendes på en flyttkartong, och sedan somnade vi djupt. När jag vaknade upp på morgonen av att Emil klev ur madrassen hade luften i madrassen gått ut så pass att jag låg på golvet.

Jag märkte då att min hals helt igentäppt och tjock, så jag valde att stanna hemma. För att kunna somna om lastade Emil på tunga flyttkartonger i hörnen så att jag kunde lyftas upp lite. Det är min baby, det.

Allt som hände i lägenheten dagen därpå, får ni höra om imorgon!

onsdag, november 15, 2017

Vapiano på fars dag

I söndags vaknade vi upp, jag hade sovit som en stock på soffan och Emil gnydde smärtsamt av en icke-befintligt stödjande madrass. Han hade i princip legat direkt på golvet hela natten.

Nattis och Emmy vaknade också lite senare, och vi låg och drog oss ett bra tag. Lite efter 12 tog vi oss iväg in till stan, där vi skulle möta upp vår far. Inte bara för att det var fars dag, utan också för att fira att Nattis fyllt år i tisdags! Nattis hade valt Vapiano som lunchställe.


Resterande sällskap beställde varsin pastarätt, men jag tog min älskade margherita!


Här ser ni f.d födelsedagsbarnet och flickvännen Emmy. De går bara att få normalt på bild när en smygfotar. Annars vill de inte vara med. Inte Nattis i alla fall. Synd, när hon är så söt.


Vi satt ett tag, Nattis fick en kaktus i födelsedagspresent och sedan var det inte mer med det. Trevligt var det i alla fall.

Sedan åkte jag och Emil hem, och åh, det finns få saker så underbara som att åka hem i skymningen på tomma motorvägar, lyssna på musik och hålla hand i bilen. Önskar resan då skulle vara mycket längre. Dunka och skriksjunga till denna goding, eller varför inte denna.

Väl tillbaka hann jag och Emil både kolla städningen på nya lägenheten, träna och mysa i soffläge. För vet ni vad? Nästkommande dag skulle vi äntligen få nycklarna till vårt nya bo. Och det är nu flytt- och inredningsäventyret börjar!

tisdag, november 14, 2017

Flyttkaos, systershäng och *den godaste burgaren*

Förbered er på ett monsterinlägg!
I lördags drog jag och Emil igång flyttpackningen ordentligt. Flyttkartonger monterades upp, porslin virades in i tidningspapper, köksartiklar plockades ned. Snart såg lägenheten ut som ett redigt flyttkaos. En vet att det är flyttkaos när en inte kan stänga toalettdörren pga kartonger.


I totalt fyra timmar packade vi, och Emil tömde ut sitt spel/hobby/sprit-skåp så att det blev alldeles kalt. 


Eftersom vi nu inte hade varken tallrikar, skålar eller bestick att äta med, och ännu mindre något gott att äta, så valde vi att svänga förbi McDonald's för frukost. Jösses Amalia. Jag har inte ätit på Donken på flera år.


Vi beställde i drive-thru:n (varför göra annat när det är som mysigast att äta i bilen?), ett 20-paket-nuggets, pommes, milkshake och tre dippsåser. (Vilka dippsåser är egentligen godast?! BERÄTTA FÖR MIG.)


När vi ätit upp luktade bilen sådär äckligt/underbart av pommes. 

Nästa ärende: Att besöka Andreas och äta lite fika! Han är precis hemkommen efter en två-veckors-resa till Australien (klappat koalor och kängurur och hela baletten) och ville visa lite bilder. Dessutom har han nyligen fyllt åt, så vi tog med oss present!


Vi hängde en timme, åt bulle och drack kaffe/te, såg på bilder, snickesnackade och sedan pep klockan 16 och vi var tvungna att rulla vidare. Snabb puckar! Nästa ärende: Roadtrip till Stockholm!


Älskar roadtrips med Emil. De känns verkligen som livskvalitet. Antingen lyssnar vi podcasts och sitter och sneglar finurligt på varandra när någon i podden säger något roligt, eller så dunkar vi karaoke-vänlig musik och sjungskriker med, fastän vi knappt kan texten och oftast missar tonen.

Vi hann lagom fram till Bauhaus i Botkyrka innan de stängde, för att hämta upp lite nödvändigheter till lägenheten på vägen. Emil körde omkring den otympliga transportvagnen som vi lastade med tapetlim, rollers, tapeter, vit väggfärg och markeringstejp.


Gick runt och kikade på lampor, skämtade med varandra och allt det jobbiga veckan som varit kände som bortblåst. Jag kände mig bara livfull och kär igen.

En timme senare och vi hade kommit fram till min syster på Lidingö. Hon fyllde nämligen år i tisdags! Där blev varmt välkomnade främst av Lennox. Nathalie var, som bilden antyder, mer skeptisk.


(nej, skojar bara. hon var säkert skitglad över att se oss).

Men medan de hade myskväll med sushibowls och Stranger Things i sängläge, så åkte vi på restaurang. En restaurang som Emil pratat om sedan vi var här första gången, för några veckor sedan.


Denna gång beställde vi båda in burgare. Burgaren som klassas som - antagligen! - den absolut godaste.


Waguy-kött, gruyère-ost, bacon och en fantastisk tryffelmajonnäs. 


Så beställde vi in pommes och rostat surdegsbröd med tryffel-cream-cheese till det. 


 FÖRLÅT MEN HUR SÖTA ÄR INTE VI? #ingenjantehärinte


Och Emil var såhär ostigt kärleksfull också...  (ÄLSKAR DIG EMIL)


Jag kan säga att den här kvällen blev rätt jävla bra.  


Efter middagen drog sötsuget igång, och på vägen hem till Lidingö igen (där vi skulle tillbringa natten) så köpte vi med oss en färdiggräddad kladdkaka. Varför? För att.

Dessutom är jag så bra på att norpa åt mig de allra godaste delarna. 


Så satt vi framför TV:n; jag, Emil, Nattis och hennes flickvän Emmy, och tittade på I am Legend. 


Och Nattis plockade fram chips, ostbågar och twix. 

Emil fick sedan bre ut sig på världens tunnaste lilla madrass vi tagit med oss, och jag fick sova på soffan. Vi låg alla fyra och pratade ett tag i natten innan vi insåg att det blev väldigt tyst från Emils hörn. Jag försökte ta reda på om han låtsas-sov genom att skrika "EMIL DET BRINNER!" men inte ens det reagerade han på.

Han sov alltså väldigt, väldigt djupt.

måndag, november 13, 2017

Fredagsmyset där allt vände

Så kom fredagen när allt vände. Från ångest och magknip, menssmärtor och oro, så kom fredagen. "Jag behöver en fredag med bara mys, pizza och glass", hade jag förklarat för Emil. Han hade inga problem med att gå dessa behov till mötes.

På fredagen handlade vi allt det nödvändiga som belamrade köksbänken med detta:


En stor gyrospizza, en pommestallrik, sås, Ben & Jerry's, cola och Pepsi max.


Vi kröp ned i sängen med täcket upp till hakan, satte på det tidigare missade Wahlgrens värld och moffade. Precis vad jag behövde.




Sedan låg vi där och myste, kollade på ena magi-filmen (The Illusionist) efter den andre (The Prestige). Och åt glass. Och mådde bra.

Nu var det bara en helg mellan oss och vårt nya bo