Volvo, misse, radhus - det nya nu?

I lördags hade vi finfina planer, så pass att jag klädde upp mig. Blev ett par selfies också. 

Frukosten intogs lite snabbt - vaniljyoghurt med blåbär och granola. Nom.

Så susade jag och Emil iväg, solen sken, motorvägen var fri och så även vi.

Jag hade lyckats få bord på La Perla. Ja, det hade varit jäkligt svårt att hitta ett bord... Det är i princip fullbokat fram till augusti, men jag hittade en lucka denna 13 februari kl. 14.45. En tager vad en haver! Vi lyckades hitta parkering inte alltför långt ifrån och kom enbart ett par minuter sent. 

Det var en mäktig lokal med stilren inredning - precis som jag hade tänkt mig det. Fullsatt. Kunde väl tänka mig det. 

Victoria & Nattis var redan där. Nattis ville inte vara med på bild... 

... Men sedan gav hon med sig. Söta! 

Jag och Emil satt mittemot!

Vi beställde in lite förrätter att dela på. En pizza, italienska köttbullar i tomatsås, spenatgratäng med coppa och friterade blomkålsbollar.

Smakerna var riktigt bra! Gillade särskilt spenatgratängen... Mmm... 

Till varmrätt beställde Emil in oxfilé med potatisgratäng, sparris, körsbärstomater och rödvinssky. Han blev helt förälskad i sin rätt, och tyckte den var perfekt tillagad.

Victoria beställde in saffranspastan, och jag och Nattis tog varsin pasta med oxfilé och tryffel.

Plus massor av extra parmesan 😉

Det var inte meningen att vi skulle beställa dessert, men lusten föll på när Nattis och Victoria beställde in en att dela på. Då ville inte vi vara sämre! Italienska små donuts med vaniljmascarponekräm, honung och bär. 

Myyyycket god! Allting var faktiskt mycket gott. Pastan smakade inte så mycket tryffel, men den var ändock god och jag tyckte allt kändes prisvärt för den kvalitet på maten vi fick! Jättenöjd att vi hoppade på att åka upp till Stockholm för det här! 

Medan vi åt diskuterade vi mitt nya jobb, deras framtidsambitioner och ett eventuellt kommande radhus. "Volvo, villa, vovve... det är nära nu!"... Alla vet väl att volvo, misse, radhus är det nya nu? 🚘🐈🏘

Kl. 17 åkte Emil och jag sedan tillbaka mot Nypan medan det började skymma. Det var jättevackert, och medan vi lyssnade på Benjamin Ingrossos låtar (passande, va?), så höll vi varandra i handen och jag njöt. Njöt av att kunna få äta god mat, träffa min syster, susa runt i vår fina bil och få vara med Emil. 

Kom hem till en stackare som har tratt (han har kliat ett litet sår på örat nu igen som han inte låter bli!). Han är så ynklig, stackarn. Vågar inte hoppa utan krälar sig upp på soffa och säng, har nästan helt slutat prata (och han är vanligtvis väldigt pratglad!), äter och dricker knappt (för tratten är i vägen och han blir less) och vill bara ligga uppepå ständigt. 

Sorgligt, men gosigt. 

Hela kvällen låg jag och googlade stora, mysiga fåtöljer att sitta två i. Möblerar mentalt i "vårt" nya radhus. Printscreenade lite och sparade i en ny mapp på telefonen: "radhusdrömmar". 

 

Vi går verkligen i perioder: ena stunden känns det rätt och självklart, eller som nu - Emil har vänt igen och är skeptisk, ambivalent och orolig. Orolig att vi ska ta fel beslut. Att vi kommer ångra oss och kommer tycka att vi lagt för mycket pengar på något som känns litet och trångt. Jag vet inte. En livskris, som sagt. 😞