Luleavsked och hemmadejt

Även på fredagen vaknade jag strax efter 6, trots att jag egentligen kunnat förvärva en extra timmes sömn. Men vill inte kroppen så... 💁  Jag valde att smyga upp och vara en av de första på plats för den sista hotellfrukosten. Slog mig ned vid ett bord med fin utsikt.

Jag tog massor av bröd som jag täckte med smör (ja, ser ju ut som mer smör än bröd), och en skål med yoghurt och granolablandning.

Mätt och belåten och hela 7 grader ute (!! varmare än i Nyköping ju?!), så carpade jag den sista fritiden i Luleå med en liten morgonpromenad.

Visserligen en lite stressig promenad då jag visste att jag hade 45 minuter på mig att få in promenad, dusch, ihoppackning och utcheckning av rummet. Men hann ändå njuta en kvart av en frisk runda runt området, och den betydde så mycket. Livskvalitet, liksom!

Gick förbi ett fint gatuhörn och även Luleå domkyrka. Andades frisk norrlandsluft och kände ro i kroppen. 

Efter den mest givande kvarten på hela morgonen så hann jag upp på rummet, duschade, klädde mig, packade ihop och checkade ut. Var först in i konferensrummet kl. 8 och inväntade dagens föreläsning: neuroaffektiv utvecklingspsykologi (anknytningens påverkan) av Susan Hart.

Vid 12 var det avslutning av konferensen och i samband med detta fick alla en lunchsmörgås att ta med sig. Vi åkte i samlad trupp, mina kollegor och jag, i taxi mot flygplatsen.

Precis lika smidigt att flyga hem som att flyga dit. Kl. 14 lyfte vi och kl. 15:15 landade vi på Arlanda.

Då var det bara den tradiga biten kvar... Vänta på Arlanda i en timme innan mitt tåg skulle komma, åka en timme och byta tåg i Södertälje för att åka sista biten till Nyköping. Emil skulle hämta upp mig vid tågstationen med det var KaOoZzZ av alla andra bilar som också skulle hämta upp folk.

Den här *mysiga reunionen* vi skulle ha efter tre dagar isär blev ett irriterat telefonsamtal med "men var är du då?!" "var är här, var är du?!!" och som slutade i ett ännu mer irriterat "men åk hem du, jag GÅR!" och där jag började traska i riktning hemåt med all packning (vilket ledde till att Emil hittade mig och plockade upp mig).

Två hangry surpuppor pratade igenom allt och bad om ursäkt för onödigt agg, och åkte sedan för att hämta käk på BK. Tog en halloumiburgare som var meh. Men att äta slabbig fredagsmiddag med honom var jättehärligt.

Men Emil hade överraskat med Marabous nyheter som dessert, och jag bryggde mitt nya te och gav honom sina presenter (jag hade köpt lite kläder till honom på Jack&Jones, hans favoritbutik).

Sedan åt vi upp chokladen i soffan, ikapptittandes på Paradise Hotel. (Chokladen var helt okej, inte revolutionerande på något sätt, tyvärr). Mysmode was [ON].

Och så helt plötsligt var det helg? En sådan konstig vecka att förhålla sig till. Jag var tvärsäker på att det var söndag och förberedde mig som att jag skulle jobba dagen därpå... Men så var det ju inte! Vi skulle ju upp till Stockholm och carpa järnet dagen därpå!