Hångelbänk i sagoparken och ett nytt crêperie

I lördags så vaknade jag upp bredvid en varm Emil. Det var en fantastisk och ovan känsla, då jag tidigare tio dagar vaknat upp i exakt samma säng, men helt själv. Medan han sussade vidare tog jag mig ut på morgongatorna (som nu blivit riktigt kyliga om mornarna - endast 9 grader vid kl. 9!) och handlade frukost.

Efter att ha ätit frukost i soffan med baguette med pålägg och croissanter med nutella, så tog vi oss ut på dagens inplanerade äventyr. Emil ville tvärs över Paris, över till vad han kallar för "sagoparken". På vägen dit fick vi oss en hel del sagolikt vackra vyer dessutom.

Av en slump ramlade vi över en lokal som hade en ädelstensutställning. Så typiskt Emil - som är helt förtrollad av vackra stenar - som inte ens kan franska (!) att läsa detta på en fransk skylt, förstå och vilja gå in. Han var som begeistrad där inne av alla kristaller och slipade stenar.

Spola fram en timme och vi var slutligen framme i Parc des Buttes-Chaumont - Sagoparken. Det är en enormt stor park med massor av vyer; det finns kullar, grässlätter, hängbroar, en stor sjö, ett vattenfall, bäckar och ett utkiksgazebo. Här har vi varit en gång tidigare, men eftersom det då började ösregna mitt i allt (och vi stod mitt i regnet, dyblöta och hånglade), så hann vi inte utforska allt.

Men först slog vi oss ned med varsin kall dryck! Vi hade trots allt gått i två timmar.

Nedan skådar ni Emils "Mmmm.. Den satt fint!"-min. 

Sedan satt jag och kliade honom på ryggen (och pussade honom lite i nacken) i solskenet.

När vi vilat benen ett tag så började utforskandet! Vi gick på alla de vägar, i alla de skogsstigar och små gångar som vi tidigare inte haft möjligheten att se.

Vi hittade en liten bänk i en dunge lite avskild från allt annat, och jag drog ned Emil och sade "kolla, en hångelbänk!". Alldeles perfekt. Fungerade utmärkt för hångel liksom kindpussar.

#pirr

När vi gått ett tag så beslutade vi oss för att gå till dagens (tidiga) middagsdestination. Vi tog en omväg för att kunna traska igenom Montmartre, och fick oss en hel del fina foton.

Lite innan kl. 17 så var vi äntligen framme! Brutus - ett crêperie jag fått nys om, och väntat med att prova till Emils ankomst. Det var äntligen dags!

Vi började med att beställa in en galette att dela på, med tryffelskinka, smörstekta champinjoner och mozzarella.

Till dessert slog vi på stort och tog varsin - en crêpe som liknade min gamla favorit (R.I.P.), med saltad karamell, karamelliserade hasselnötter och vaniljglass.

*haaaaaaaallelujah, haaaaallelujah*

Ett nytt crêperie toppar listan över favoriter för närvarande! Jag blev inte besviken: den salta karamellen tillsammans med de knapriga, mörkt karamelliserade hasselnötterna, den friska och söta vaniljglassen samt den lena crêpen - det gifte sig helt perfekt.

Emil och jag fortsatte den sista halvtimmen hemåt, och klockan närmade sig 18. När vi kom hem hade vi varit ute i 6 timmar (med parkpaus och middag inräknat), och var helt möra. Jag njöt av den flaska Pepsi Max som Emil smugglat med sig i väskan.

Det hade varit en längre sväng runt de kulliga delarna av Paris idag.

Hör och häpna, Emil och jag hittade en ny burk Ben & Jerry's precis innan vi kom hem, när vi opretentiöst traskade igenom ett monoprix. Vi blev båda helt lyriska, och trots att ingen av oss är så förtjust i mint, så var vi tvungna att köpa den!

Vi delade på den i soffan, och jag blev riktigt positivt överraskad! Jag har alltid upplevt att mintglass smakar tandkräm, men denna kändes frisk och fräsch på ett annat sätt. Utförligare recension kommer!!

Efter att ha ätit upp glassen så låg vi som två klubbade sälar i soffan. Jag scrollade instagram mekaniskt, medan Emil satt och spelade på sitt nintendo. Planen hade varit att vänta till 22-23-tiden och sedan ta oss ut för en drink och en liten sidorätt på en uteservering, men vi var helt slut.

Redan vid 19:30 lade vi oss i sängen, tittade på serier på laptopen och somnade. Det var lite otippat, faktiskt.