Efter att Malin åkt hemåt vid 12 så valde sjuklingen att försöka ta sig ut och få lite frisk luft och röra på benen. Att sitta på balkongen var nu outhärdligt, för värmen gassade så att det inte gick att sitta. Även ute i det vackra vädret märkte jag att varken huvtröja eller halsduken jag klätt mig med var rimlig. Det var ju 18 grader och hur varmt som helst!
Jag tog en bild på mitt småsjukliga ansikte som kände sig nöjdare än på hela året. Tack, värmen. Du gör det värt för mig att finnas till!
... Kan knappt tänka mig att bara dagarna innan hade jag vinterjacka och det var minusgrader?!
Skrev till Emil (som fortfarande skulle jobba till kl. 16) att jag var ute och gick. "Jag kanske skall gå till Sjösa?!" skrev jag. Sjösa är i stora drag vårt inside-skämt för ett ställe mitt ute i ingenstans där det inte finns någonting.
"Nä, gå inte så långt..!" oroade sig Emil. "Tänk på att du är sjuk och kanske inte orkar gå tillbaka?". "Äsch, det var bara en galen idé" tillade jag.
Mindre än en timme senare var jag i Sjösa. Tänka sig. Första gången jag gått dit, till en ladugård där det luktar koskit.
Ser ni snapkartan? Där jag står, i Sjösa, finns absolut ingenting. Vi bor i Rosenkälla, och ni ser där Emil står? Det är hans jobb.
Jag traskade tillbaka, slängde av mig mitt svettiga linne och drack upp den sista colan. Sedan lade jag mig topless i sängen och inväntade den sista timmen som Emil skulle jobba. Snacka om att jag blev skräckslagen bara minuten efteråt, när jag hör en nyckel i låset och någon öppnar ytterdörren. När jag samma sekund inser att det är Emil som kommit hem en timme tidigare (!!) flyger jag upp av lycka och kramar om honom.
Sedan far vi iväg till Mariefred, peppar järnet hela bilresan och är på så bra humör!
Fram kom vi snart till den lilla timmerstugan i skogen.
Vi blev som vanligt välkomnade med öppna armar och spelade kille medan farmor började med maten. De har dessutom pyntat så påskfint med gul duk och fjädrar i påskris. En blir glad bara av att vara nära'et.
Emil har blivit en riktig hejare på kille nu. Men farfar är fortfarande personen som är mest svårslagen.
Snart serverades maten - en av Emils absoluta favoriter; friterad kyckling. Farmor testade ett nytt recept på frityrsmet som var precis lika gott som det var förjävligt att tillaga. Alltså vansinnigt gott.
Mätta och bortskämda fortsatte vi spela klart kille-omgången, och sedan gick vi över till tärning. Jag låg efter med flera tusen poäng, men sedan helt plötsligt slår jag 4650 poäng i ett enda slag (!!!!) (ni som inte spelar tärning vet det inte men det är SJUKT bra) vilket gjorde att jag gick om dem båda och vann hela kalaset. Då var jag nöjd.
Vi varvade ned från min dramatiska vinst genom att titta på TV och lösa korsord.
Jag hade ont i halsen men farmor kom till min räddning med Strepsils och tabletter för sura uppstötningar.
Klockan halv tio började jag bli trött, och Emil och jag gick och lade oss. Vi berättade våra "tre bra saker" med idag och mina var "att gå på min soliga promenad till Sjösa, att du kom hem en timme tidigare och att slå 4650 poäng i ett slag", Emil sade "att spela kille, att Liza lagade den där jättegoda friterade kycklingen - det betyder jättemycket för mig - och att du låg topless när jag kom hem från jobbet".
Minns inte så mycket mer än att jag låg där i sängen och utropade "Åh, det är kommer bli en så förjävla bra helg!! Jag känner det i hela kroppen! Fy, vad jag är lycklig!" och Emil instämde.
Sedan somnade jag nog.
Började fnissa åt era "tre bra saker", tyckte det var så himla fin lista (och blir så glad över att ni är sådana personer som uppskattar små fina saker i vardagen! att det inte behöver vara så märkvärdigt liksom) och tycker att listan verkligen visar er kärlek till varandra. Så fint.
SvaraRaderaMEN, en återkommande fundering hos mig, hur spelar man tärning egentligen? Googlade men det verkade finnas tusen olika varianter, har du lust att berätta om era regler? Glad påsk!
Vad gulle du är!! Var tvungen att visa Emil din kommentar pga rörd :'))
RaderaJa, alltså, vår sorts tärning spelas såhär:
Syftet är att få 10 000 poäng. Poäng samlar man genom att slå tärningen. De olika numrena har olika värden. 5 är 50, 1 är 100 och tre av något blir siffran gånger hundra (tre 4:or blir 400, tre 6:or blir 600, och tre ettor blir 1000). En stege (1-6) blir 2000 poäng och får en hela handen i värde kan en bara slå om hela handen och fortsätta.
En får slå slag och "spara" de tärningar som man vill, och sedan slå vidare till dess att 1) man stannar och lägger in poängen i sitt "konto" eller 2) slår något utan värde och förlorar den potten som man inte sparat. Fast kruxet är att en får inte stanna på under 250 poäng innan en "sparar" potten i kontot. Typ. Blev det begripligt?
Men vad fint!!
RaderaHaha, jag är ganska seg på att greppa instruktioner... Men det låter som Yatzy lite typ, men ändå inte alls? Men ska försöka testa det utifrån dina instruktioner någon dag för att se om vi fattar hur man gör!
Haha, jag skäms nu för jag känner mig så sjukt opedagogisk... Men det blir lättare om man börjar spela, för då fattar man liksom bättre... *hoppas jag* heheheh...
RaderaNi verkar ha det så bra tillsammans tycker jag, du och Emil. Och jag är så glad att du delar med dig av ditt liv och låter mig (som egentligen är en total främling) läsa.
SvaraRaderaJag läser fortfarande nästan dagligen men via telefonen oftast numera, då bebisen äntligen kom för snart 4 veckor sedan! Via telefonen är det ett helsike att kommentera, särskilt med bara en hand som oftast är fallet ;) Men vill att du ska veta att jag är kvar även om jag inte hörs för tillfället.
Vad fint av dig att skriva så! <3
RaderaJag har riktigt saknat dina kommentarer, men blir SÅ GLAD att höra att du och lilla tillskottet mår bra och ändå har tid att läsa min lilla blogg. :) Kan du inte berätta lite om er? Hur gick förlossningen? Hur är lilla bebis? Hur mår du i allt detta?
Såklart jag har tid! Det går utmärkt via mobilen om man zoomar lite och något ska jag ju göra när jag sitter och ammar ;) Nu sover dock bebis själv i vagnen så då passar jag på att titta in via datorn så jag också kan kommentera :)
RaderaFörlossningen gick bra får jag nog säga. Jag har inget att jämföra med eftersom det är första barnet. Men vi åkte in så vi var där vi 7 på morgonen och 22:25 kom han. Jag tyckte tiden gick svinfort, min sambo tyckte det kändes som en evighet. Så här i efterhand kändes det därför som om det hela var över rätt fort och att det inte var så farligt som jag trodde. Men minns ju fortfarande hur jag bad att allt bara skulle sluta så vet ju att det gjorde galet ont stundtals även om det nu är putsväck ur minnet nästan.
Bebis mår bra. Han blev 1 månad i förrgår och jag förstår inte var tiden tar vägen. Jag mår bra nu men hade otroligt ont de första tre veckorna. Det var tärande för ingen hade egentligen upplyst mig om hur länge underlivet kan göra sjukt ont efter en förlossning. Nu fick jag lite komplikationer i form av ytliga stygn som gick upp redan efter några dagar så det tog längre tid att läka. Men jag har varit rätt uppgiven då det gjort så ont att sitta, stå, gå och till och med ligga ned ibland. Men sedan en vecka tillbaka är jag bara öm och kan röra mig mer och mer för varje dag. Annars mår jag väldigt bra. Min sambo har varit en klippa på att ta hand om vår son (jag bytte första blöjan efter tre dagar och bytte knappt en blöja de första 2 ½ veckan han var hemma från jobbet) och jag älskar att se honom prata och gulla med bebisen. Och vår bebis är såklart den gulligast som någonsin fötts ;)
Känner att du fick en hel liten roman nu, för jag skulle kunna fortsätta ännu längre. Förstår lite nu hur en del som får barn slutar kunna prata om något annat..