Påskafton med indiskt och spelhäng

Vaknade upp klockan 07:30 på påskafton av att Myran kröp upp från under täcket och försökte nässla sig in i min armhåla. Det började bli rätt ljust i rummet, trots Nathalie och Victorias täckande mörkläggningsgardiner. Sneglade jag till höger såg jag hur Emil fortfarande snusade.

Slutligen sträckte vi på oss, morgonpussades och gick upp för att äta frukost. Jag slog på Nyhetsmorgon och åt vaniljkvarg med frysta blåbär och te. Halsen jäklades som tidigare, men kände mig varken trött eller hängig.

Vi hade en seg morgon tillsammans som mest gick ut på att lyssna på när Myran skränade för att vi inte lekte apport med henne, plocka ut Myran ur utrymmen som är svåra att ta sig ut ifrån (under diskbänken, i garderoben, i toalettskåpet), och se på Nyhetsmorgon. Sedan gjorde vi oss i ordning.

Nathalie snapade från Lissabon och frågade hur allt stod till. Jorå, det är bra, blev svaret. Katten är jobbig men rätt gullig ändå.

Lite senare hade vi tagit lidingöbana och buss in till Södermalm. Traskade runt där solen gassade som mest. Det var 18 grader och jag var tvungen att smyga av mig strumpbyxorna på bussen för att det var så varmt. Alla var ute och hittade på saker, kändes det som, när gatorna myllrade av solsuktande söderbor. Skåda följande bristfälliga bildbevis på nästintill tom gata. (hehe).

Vet n vad som finns på Söder? Jo, min favoritrestaurang, såklart! Vi slog oss ned, jag och Emil, i en nästan tom lokal (ingen äter tydligen indiskt kl. 15 på en lördag, win!) och löste korsord tillsammans. Bästa.

Beställde in våra två favoriträtter att dela på - chicken pasanda badami och biff balti. Det är bland det bästa med att ha en partner med sig på dejt (för ensamdejt är också riktigt härligt!) - en får alltid liksom två rätter i ett!

Alltså jag vill säga något om "KN*#%LL I MIN MUN" men känns alldeles för oanständigt. Men vill verkligen förmedla att smakerna riktigt exploderade i munnen min. En av dagens tre bra saker, definitivt.

Efter maten traskade vi över till pendeltågsstationen, och åkte tåg ut till förorten. Det är första gången jag åker pendeltåg på jag tror... år!... Och kändes så konstigt. Minnen från gymnasietiden och när jag arbetade som simlärare dök fram. Från när jag tog pendeln flera gånger i veckan.

Vi hade stämt träff med Malin och Oscar, och tänkte ha en spelkväll! Malin hade köpt ett nytt spel - Hint, och bullat upp med påskgodis och påskmust. Vi tog med oss linschips som komplement.

Spelet gick ut på att förklara ett antal ord avseende ett tema, med antingen charader, att nynna, tala runt ordet eller att rita. Och så ska lagkamraten förstå precis vilket ord som menas. Men många gånger såg lagkamraten lika frågande ut som Oscar gör här på bilden.

SÅ roligt spel. Jag fick mig många magkrampaktiga skratt av Malins charader, Oscars teckningar och Malins nynnnade. Tempot gick så pass fort att jag inte ens fick en redig stillbild på värdparet.

Jag och Emil utklassade Malin och Oscar första rundan, och sedan var det riiiiiktigt lika när vi bytte lag och jag var med Oscar. Sedan var klockan helt plötsligt åtta på kvällen, och vi kände att vi var tvungna att dra oss hemåt. Lilla Myran hade nu varit ensam från 14, och dessutom skulle det ta en timme hem.

När vi slutligen klev in genom dörren efter pendeltåg, tunnelbana och lidingöbana så möttes vi av de regelbundna, uppmärksamhetskrävande skänanden som vi nu börjar lära oss att tycka om.

Vi somnade tidigt, både Emil och jag, innan 23.