Lurigt "påskmingel" och indisk matfest med Teneriffa-gänget

En hel dag med finurligheter, och enbart en enda bild. Klarar ni av ett helt inlägg med skriftligt deskriptiva motiv, snarare än de sedvanliga bilderna?

Vi får se helt enkelt. Skriv en kommentar, ni som överlevde. 

Dagen började med sovmorgon i en gosig kontinentalsäng, Emil som kröp närmare och omfamnade mig (är så lycklig att jag har en grabb som fortfarande tycker att morgongos är så viktigt), och höll mig kvar i sängen några minuter extra. Sedan smög jag upp, fixade frukost på sängen och så kröp vi tillbaka ned och kikade på serier på laptopen.

Påskäggen åkte fram och vi lyckades smälla båda våra stora maxi-kinderägg, polly och smågodis. 

Vid 15 hade min jobbästis Malin bjudit in oss till påskmingel hos henne. Jag var aningen förberedd på, men inte helt införstådd i, att det skulle vara som att våldgästa en släktmiddag. Det var Malins sambos föräldrar, bror, brorsbarn och egna barn. Ett helt virrvarr av människor som kände varandra, delade ut kindpussar och försenade 50-års-presenter och frågade om helgen i fjällen. Och så var det jag och Emil, som inte kände en kotte förutom Malin (som var upptagen i köket med mat + sin 9-månaders-bebis), och således stod pinsamt tysta under fördrinken i köket.

Efter en timme började vi slappna av, och det var i ungefär den stunden vi insåg att det här "trevliga" minglet egentligen var en tre-rätters-matfest med fördrink, snittar i form av ost, kex och vindruvor, huvudrätt med tacopaj, nachos och bröd, efterrätt i form av citroncheesecake och halloncoulis, chokladbollar och så smågodis som eftersnacks.

Inte nog med det - Malin och hennes sambo hade ordnat med påskäggsjakt på deras stora tomt, och där fann även jag och Emil ett påskägg (!) med våra favoritgodisar (!). Kan säga att jag var rätt jävla mätt när klockan slog 17:30 och vi skulle åka därifrån. "Du lurade mig!" utropade jag med glimten i ögat över bordet, när jag blev påmind att jag strax därefter hade bord bokat på Stockholms bästa indiska restaurang.

När vi stod i hallen fick även Emil testa på att hålla i lilla 9-månaders gamla Agnes, och han höll henne så stelt och tafatt att jag inte kunde hjälpa att brista ut i skratt. Lustigt att se att grabben som retas mig att vi skall skaffa barn hela tiden stod som en malplacerad skyltdocka när han väl fick hålla en i sina händer - helt och hållet ovan och skräckslagen att hålla henne "fel".

Vi rullar vidare! Till Stockholm, närmare bestämt. Vi mötte upp Fredde på vägen, och sedan körde vi en timme upp till storstaden för att möta upp en annan Malin och Oscar. Teneriffa-gänget skulle återförenas för en indisk middag! *ÄNTLIGEN BILD*.

Nämnde jag hur lustigt det var när jag skulle boka bordet? Jag ringde in och sade "Ja, hej, jag heter Emelie och jag skulle.." innan jag blev avbruten med "Jag hör vem det är. Du behöver inte låta så artig och formell!".

Tillbaka till nuet. Jag och Emil var redan så mätta efter "minglet" att vi tog in en Balti att dela på (och varsin naan såklart!), och det var absolut mer än nog! För Fredde var det debut på 3i, men han verkade uppskatta det ordentligt. Så pass att han åt upp allt! (vilket är skrattretande ovanligt för att vara Fredde - vi har ett inside-skämt om att han är svinnaren #1).

Sedan satt vi där och babblade, pikade varandra och skrattade, planerade utgång i Stockholm framöver och uppdaterade varandra på vad som händer på våra olika håll.

Vid 21 sade vi adjö, Fredde åkte vidare till sin nya kärlek i Uppsala, Malin och Oscar for hem och jag och Emil susade tillbaka mot Nyköping. I bilen poppade Emil vår roadtrip-lista och matade mig med godis från vårt nyhittade påskägg. "Fan, vilken bra dag det har varit!" sade Emil spontant under bilresan.

En toppendag!!! Och idag skall vi montera bäddsoffan.