Paris, Dag 1: Tillbaka i kärlekens stad

Några timmar efter att senaste bilden tagits på Skavsta flygplats, så landade vi i Frankrike, tog (nog den smidigaste) bussresan in mot Paris och satt snart i den lokala bussen på väg till mitt hem-arrondissemang. 82:an - min favoritbuss som åker förbi många av de markanta monumenten; Eiffeltornet, Hôtel des Invalides och Montparnasse.

Jag kan omöjligen beskriva känslan jag hade i kroppen när jag fick återse dessa vyer igen. Det var som att mitt hjärta fladdrade till, och helt plötsligt kändes det som att de senaste månaderna i Sverige inte funnits. Som att jag varit här hela tiden. I mitt Paris.

Vi hade bokat ett hotell bara tre minuter från min gamla studio, så jag kände väl igen området. Vi var mycket spända på att se vårt hotellrum, och möttes av detta söta lilla rum.

Jardin le Bréa, heter hotellet, och låg på samma gata som boulangeriet jag jobbat i under året.

Sött, visst?

Efter att ha installerat oss var klockan redan närmare halv två, och vi gick iväg för en dunderstart på vår Paris-vistelse. Crêpes på mitt favoritcrêperie!

Att se den förvånade minen hos kocken när jag kom in var så härligt, och sedan hans fru som sade "jag visste att hon skulle komma! Hon skrev till mig på facebook!". Hon tog mig i handen och visade upp sin nya bil, vi pratade om vår nya lägenhet och jag visade upp bilder från bloggen.

Sedan beställde vi en galette med ost, skinka och champinjoner att dela på.

Till efterrätt sparade vi inte på krutet. Vi tog varsin magiskt god crêpe.

Min med karamell, vaniljglass och pralinkrokant, och Emils densamma fast med nutella inuti också. Vi satt och njöt medan vi åt, kocken och hans fru monopoliserade vårt samtal på franska några gånger, och sedan kom frun med två stora nävar saltade karamellkolor på bordet. "Voilà!".

Mmmmm, godis.

När vi ätit upp, betalat och tackat för oss gick vi oss en liten promenad runt området. Paris är.... breathtaking. 

Precis som den här herren.

Blev lite nostalgisk av att gå förbi min gamla gata, tittade mig omkring och försökte förstå att jag inte längre bor här. Uj uj. Så konstigt känsla. Mäktig.

Vi tänkte förbereda lite inför nyår också! Eftersom jag inte dricker alkohol så ville vi göra något annat, och beslutade oss för att skåla med varsin burk Ben & Jerry's! Till min lycka hittade jag min favoritsmak - den som försvunnit ur det svenska sortimentet - Fairly Nuts!

Så det köpte vi varsin burk av, för att ha till tolvslaget dagen därpå. Och så en champagne till Emil och en cola zero till mig. Sedan gick vi hem och vilade. Och fånade oss. Emil är den roligaste och fånigaste och härligaste personen jag känner.

Han somnade och jag tittade på fransk TV på hotellrummets plattskärm.

Vi vilade ett bra tag - till dess att mörkret fallit över Paris och magarna börjat kurra inför middag. Klockan var runt 20. 

Vi gick hit! Till vårat välkända ställe som serverar aligot (potatis-ost-mos) och en god stek. Här står jag framför och ser ensam ut.

*MAT MAT MAT*

Aligot-moset var som vanligt à point (som Emil så gulligt lärt sig säga), men kyparen var aningen disträ och hetsig, och steken rare snarare än medium rare. Så denna gång snålade vi på dricksen.

Men mätta och glada var vi, när vi ute fortsatte en kvällspromenad. Åh, att vara ute och promenera i Paris om kvällarna.

Vi ramlade över Notre Dame, och Emil fotograferade, så som han gör bäst!

Vi fortsatte promenaden en stund, och sedan ramlade vi hem och i säng. Jag var så trött efter den tidiga morgonen och alla Paris-känslor, att jag somnade nästan direkt efter 22.

Det mina vänner, var en härlig första dag tillbaka i kärlekens stad.