Med massor av öppna marker.
Först gick vi ut och klappade på hästarna. Vi matade dem med gårdens aplars äpplen (försök säga det fem gånger snabbt?), men jag fick behålla mitt eget päron för mig själv.
Fina pållar. Det var länge sedan jag hade en hästmule som gned sig mot mig.
Sedan traskade vi ut i skogen.
Farmor brukar säga att skogen är hennes terapi. Det kan jag verkligen förstå. Det är så lugnt och fridfullt och fritt och levande.
Hur som haver fick jag bort smutsen, pillade bort både en och en annan spindel, kokade kalaset och fryste in det i småpåsar. Nu har vi massor av god svamp till höstgrytorna jag ser så fram emot att långkoka!
Till kvällen hade vi planer på att festa med Emils bästa vän, Fredde, och Elins kille, Robin. (Elin själv var förkyld och kunde inte följa med). Innan vi skulle mötes upp skulle vi däremot äta, och vi valde något så opretentiöst (men ack så gott!) som mackor. Älskar mackor.
Både Emil och jag serverade dem på våra nyinköpta serveringsbrädor, och mumlade i tuggorna om att "hur kan något så enkelt vara så gott?!". För fan, smörgåsar for life.
Klockan närmade sig 18, och efter lite IQ-testande (Emil är snart klar med hela WAIS-IV!) så slumrade vi i soffan. Hoppsan, helt plötsligt var vi 1½ timme sena hem till Fredde. Vi rappade på!
Hemma hos Fredde hade han och Robin redan börjat fixa ihop en hallonbål på vodka, hallonsoda och lite annat smått och gått. Vi spelade några omgångar beer pong, och i de omgångar jag var med hade vi Pepsi Max i hälften av glasen. Tycker fortfarande spritdrickande är så umbärligt :))))
Sedan spelade vi lite drinking games; jag har ju kommit på ett ny version av Svälta Räv som är så förjävla kul att spela som ett drinking game. Jag skrattade så att jag fick ont i hela ansiktet. Ni vet, när man skrynklar ihop ansiktet av tyst skratt och liksom inte kan kontrollera ansiktsmusklerna? En sådan obehagligt underbar känsla.
Resten av kvällen blev ett velande kring huruvida vi skulle ut på krogen eller inte. Krogen blir mindre och mindre attraktiv, faktiskt. Men helt plötsligt blev det smärtsamt tydligt att Fredde var alldeles för berusad för att ens komma in (han kunde inte artikulera ord ordentligt, han ramlade in i en dörrkarm, hans beer pong-game blev alltmer slarvigt) och vi andra skrattade med(/åt?) honom. Och retades.
Emil och Robin var också rejält på kanelen, vilket blev som mest tydligt när Emil helt plötsligt sliter av sig tröjan och gör 200 situps på golvet. Jag låg mest i soffan och försökte att andas mellan skratten. Och sakerna de sade! Med en sådan inlevelse och entusiasm att varenda ord var skrattretande roligt.
Alltså berusade personer som pratar med varandra måste vara bättre än alla komediserier i världen.
Emil och Fredde hade sedan ett litet kramkalas i sängen och kittlades, medan jag och Robban tittade roat på ifrån soffhörnan. Kvällen fortsatte med att beer pong blev att de kastade pingisbollar på varandra (varav de flesta kasten hade sikten som talade för deras grad av berusning) och fortsatte vela kring huruvida de skulle ut på krogen (vilket fortfarande var en icke-fråga i och med att de snart alla tre hade vägrats insläpp).
När klockan blivit efter 1 och Fredde somnat en gång redan, så valde vi att säga godnatt till Fredde, skjutsa hem Robin och köra hem själva.
När vi kom hem åt vi (mer) nattsmörgåsar vid köksbordet och Emil gjorde marinad till morgondagens fläskfilé.
En kalashärlig dag; harmoni blandat med fylleobservationer.
Jag får lust till att hoppa in i dina första bilder och stanna där ett bra tag. Din farmors kloka ord känner jag stämmer in på mig med. Åh, saknar lite min häst. Att bara lyssna på hennes hötuggande och få pussar däremellan ❤️
SvaraRaderaHaha! Själv tycker jag att lyssna på fulla människor när en inte själv druckit en droppe är rätt outhärdligt, men den första halvan av dagen såg magisk ut och håller med om att mackor ibland (väldigt ofta) är det godaste som finns! Bröd <3
SvaraRaderaMen här är ju ytterligare ett område där du och jag är lite lika! För jag brukar också alltid försöka förlänga förfesten så mycket som möjligt och helst skippa krogen helt. Brukar dock använda övertalning hellre än att totalt supa ner mina med-festare, men jag antar att alla sätt är bra utom de dåliga ;)
SvaraRaderaSkogen åh som jag saknar den... verkligen det jobbigaste med att bo i Israel, saknar skogen, den friska luften, allt det gröna. Här är det grönt ca en månad efter den regniga vintern och sen är det torrt igen. Saknar också kantareller... men sån tur att jag åker "hem" på fredag!!!!! Längtar efter många ensampromenader i skogen, kantarellstuvning, svenskt godis och mysa med familjen!
SvaraRaderaBra beslut att inte gå ut! Kan inte minnas sist jag var på nattklubb. Älskar att sitta hemma eller hos vänner och dricka vin, spela spel och prata och umgås. Eller en resturang eller bar utan alltför hög musik, pratet är ju det roligaste och det är inte så kul att sitta och skrika i varandras öron, tycker jag alltså.
Men Emelie, när flyttar ni in i er drömlägenhet? Längtar eget att få ta del av den resan :) kram