Solig selfie och skamlig service

Här i veckan var det dags för mig och Lolo att ses igen. Jag jobbade en kort pass på boulangeriet, 10-14, och sedan hämtade han upp mig där för dagens umgänge. Vi började med en promenad runt i kvarteret Montparnasse, där jag försökte dela ut CV för att ha jobb under augusti månad. (Mitt boulangerie är nämligen stängt då..... Vilket även alla andra boulangerier I HELA MITT OMRÅDE verkar vara)...

I alla fall hann vi med en solig selfie, där Loïc var lite mer solkänslig än vad jag var.

Vi traskade runt ett bra tag, babblade och Loïc blev snart hungrig. Vi gick in i ett boulangerie för att köpa något att äta.
"Emelie, tu veux quelque chose ?" (Emelie, vill du ha något?)
"Non, merci, c'est bon." (Nä, det är bra)
"T'es sûre ? Même pas un coca zero ?" (Säker? Inte ens en cola zero?)
"Ah, si, un coca zero, je veux bien." (Ah, jo, en cola zero vill jag gärna ha)
...
[till kassörskan] "Alors, je voudrais deux muffins au nutella, un coca zero et un sprite." (Okej, jag skulle vilja ha två nutellamuffins, en cola zero och en sprite."

Så kommer vi ut på gatan. "T'en veux ?" (Vill du ha en?) frågade Loïc finurligt. "J'ai bien deux.. Je peux pas manger les deux tout seul." (För jag har ju faktiskt två... Jag kan inte äta båda själv.).
Jag skrattar.. "D'accord... Je peux goûter" (Okej... Jag kan smaka).

Men vi båda vet ju vad som händer när man bara ska "smaka". Hela försvann i ett nafs!

Älskar vänner som Loïc ibland. Som visste att jag ville ha fastän jag inte ens själv visste det. För jädrar, vad god den muffinsen var!.... Sedan skrattade han åt mig för att jag hade nutella runt hela munnen. Som vanligt, då. 

Vid 16:30 släppte jag av honom vid gymmet där han gymmade två timmar, medan jag själv låg hemma i sängen, pratade med Emil i telefon och vilade benen. För sedan hade vi middagsplaner, och när jag hämtat upp Lolo från gymmet gick vi hit! Indiana Café.

Jag vet ju sedan innan att maten är god (det är en kedja och jag har varit på andra restauranger runt om i Paris med samma namn), men servicen var... alltså... jag har inte ens ord.

Men vi kan ju börja prata om maten - för den var ju faktiskt god! Jag tog en stek med pepparsås och Lolo tog en burgare och en quesadillas.

Loïc tog en bild på mig. Kolla Emelie!

*Här är bilden han tog*

Efter maten var jag egentligen mer än mätt, men sötsuget satte igång och brummade rejält. Och då tog jag en belgisk våffla med dulce de leche, grädde och vaniljglass. Loïc tog en café gourmand.

Alltså spana in! Den var riktigt maffig..! Riktigt god dessutom, hade dock önskat liiiiite mer karamell på'n för att den skulle bli helt indränkt. (men det är bara så jag vill ha den, hehe).

... Men nu till det negativa. Det som fick mig tjurig och sur. För nog att maten var god, det var den, men saker som sänkte ned kvällen i små små steg.

1) Vi såg en mus som sprang över golvet medan vi väntade på maten. Helt förståeligt i vissa fall, men samtidigt ett tecken på brister i hygien.
2) Servicen var långsam och halv osamarbetsvillig när jag frågade om salt/ketchup.
3) Min stek var genomstekt och inte medium rare.
4) Jag fick ingen köttkniv, och undrade varför det var så svårt att skära genom min skosula. När jag väl kom på det tog det tio minuter efter att jag sagt till till dess att jag fick en.
5) De glömde kaffet till Loïcs café gourmand. Hur man nu kan göra det.

Så jag var inte helt pepp på att betala de 300 kronorna för min del som krävdes när notan väl kom fram, men tja.. Jag gick hem och surade istället. Dålig service två gånger i rad för mig och Loïc, detta är inte bra! Nästa gång ska vi bannemig hitta ett bra ställe!