Lösenord

söndag, februari 19, 2017

Tredje och fjärde examensintervjun plus baguettemiddag

I torsdags så hade jag både tredje och fjärde examensintervjun inbokade på samma sjukhus, och precis efter varandra. Så passande, tyckte jag. Jag vaknade upp och kände mig sprudlande glad och snygg (älskar när man känner sig snygg?!), så pass snygg att jag ville hashtag:a min instagrambild med "#söttjej" men insåg att jag faktiskt har lite *klass*.

Men söt var jag i alla fall, hashtag eller ej!!! 


Denna gång var jag beredd på att det nästan tar dubbelt så lång tid att gå dit som att gå hem, så jag gick i god tid. Denna gång tog jag däremot en annan väg - inte vill man väl traska på samma gator som dagen innan, nej, här utnyttjar vi Paris mångfald!


På vägen fick jag mig en puss från en gatsten. 


Och så började klättringen längs Rue Ménilmontant. Jag såg denna väggmålning när det sluttade som allra mest (tänk er att jag nu gick 1,5h i uppförsbacke, det var helt hiskeligt!). Jag vet inte om jag gillar den, eller skräms av den?


När jag kommit upp för uppförsbacken så ryckte det i låren, men tack och lov var jag nu precis utanför sjukhuset.


Jag gick in, nu tredje gången på två veckor jag är här och intervjuar psykiatriker, och jag känner mig nästan som hemma. Gick direkt in och knackade på psykiatrikerns dörr. Även denna intervju gick hur bra som helst! Hen var nervös, det märktes - mer nervös än mig. Jag kändes liksom lugn i jämförelse. Hen pratade på snabbt och hackigt, men jag förstod ändå det mesta av vad hen sade. Dessutom kändes det nästan som att hens osäkerhet gav mig ännu mer självsäkerhet och jag log än mer och var tacksam för att hen ville bidra.

Mellan tredje och fjärde intervjun så läste jag Kalle Anka på franska. Det var rätt roligt faktiskt!



Även fjärde intervjun gick över förväntan! Hen pratade på och fyllde i luckor som jag saknat från de tidigare respondenterna, och nu kände jag mig både nöjd och klar inför min femte och sista intervju (på måndag!). Men däremot ser jag inte fram emot att transkribera... Hujedamej!

Jag började traska hemåt, långsamt och försiktigt. Uppförsbacken ditåt hade redan tagit på krafterna.


Tog ännu en annan väg, och gick hälften så snabbt som jag brukar. Det var skönt att bara lunka fram, lunka ned och ta mig hemåt. Planen var egentligen att gå förbi mitt favoritcrêperie och äta middag, men när jag kom dit var det stängt (?!) så jag fick snällt gå hem istället. Tänkte försöka gå dit imorgon som tröst.


Väl hemma kopplade jag upp mig på nätet, ringde upp Emil och vi gjorde middag tillsammans.



Jag åt nygräddad baguette med ost, basilika, tomat, gurka och sallad samt två koppar te, och Emil åt också smörgåsar. Det matchade så fint. Sedan satt vi och pratade och jag var så glad, för jag kände mig så nykär och lycklig eftersom han snart snart snart snart är här!


6 kommentarer :

  1. Nu tätnar spänningen inför Emils ankomst! Man undrar liksom: Vilka personer och platser kommer du introducera honom för? Vilka godsaker kommer ni äta? Och kommer han att ha med en påfyllning Lätta från Sverige? Snart får man veta... ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hahaha, åh, Fredrika, har jag sagt att jag AVGUDAR dig och dina kommentarer! Du lyckas alltid vara så genomgo och tokrolig på en och samma gång. Och jadu, följetången fortsätter.. ;) ;) ;)

      Radera
  2. Kul att intervjuandet flyter på så bra! Hoppas transkriberingen går att uthärda. För min del när jag satt med det så tänkte jag hur mycket gratis jag fick inför nästa fas, att skriva ner ord för ord och samtidigt lyssna gör ju att en verkligen får koll på materialet. Så den tiden är verkligen inte bortkastad, utan något välinvesterat.
    Vilka promenader du ägnar dig åt! Och jag är så avundsjuk på vädret och värmen. Jag tittar ut på snö, och vill ha vååååår! Ha det fortsatt bra där i Paris.
    Kram från Minna

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, Minna, det hoppas jag också. Blir sista rycket med transkribering och översättning idag, hoppas bli helt klar...
      Och du har ju helt rätt - man lär sig materialet så otroligt bra, och det är jag tacksam över. Men det är bara en jobbig väg att ta sig dit.

      Och snart kommer våren även till Sverige, så kan du också promenera! Kram!

      Radera
  3. Tack vare din blogg vet jag vad jag ska äta för lunch idag, baguette får det bli!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Baguette är alltid ett toppenval!

      Radera

Tack, nu gör du mig glad!

(Alla kommentarer granskas innan de publiceras. Vill du ha svar, så skriv gärna emailadress här!)