Lösenord

måndag, januari 30, 2017

Hemmafesten som spårade ur

I fredags var det dags för hemmafest hos Linnéa, och i princip alla var bjudna. Eller, väldigt många i alla fall. Jag preppade mig med en ny klänning och poserade likt nedan.




Jag hämtade upp Emil vid hans jobb klockan 16 och vi svängde förbi systemet innan vi kom hem till Linnéa. Där täckte hon mitt ansikte med foundation så att jag såg ut som en slät och oförbrukad sminkdocka. Riktigt tufft faktiskt - jag har ju aldrig varit hårdsminkad på det sättet förut. Sedan började folk droppa in och festen började på riktigt. 




Linnéa var mer överpepp än en fluga som fallit ned i ett ölglas. Så himla roligt att en person som redan beter sig gladfull som nykter kan bli ännu mer peppig med lite alkohol i blodet.




Emil drack cider och jag drack Pepsi Max. Dessutom var jag något så förjävligt sugen på Emil hela kvällen. Vi hånglade och hånglade och hånglade så jag blev helt knäsvag. Den här killen alltså. Han vet hur man hånglar.




Vi spelade drinking games, såklart, och eftersom jag var nykterist/lekmästare fick jag agera spelledare. Först körde vi igång med några omgångar Alkoholiserad Maffia (jag gjorde om leken så att alkoholstraff ingick) och sedan drog de igång den klassiska King's Cup.






Alkoholen flödade, och jag började märka att berusningen tog över fler och fler på festen. Vissa blev rätt dragna direkt, och andra föll sakta ned i dimman. Linnéa gick snabbt från att vara lite på kanelen till att rulla omkring i en badkar av kanel. Hon var nog den som fick i sig flest av sina penis-shots.



Ni som vill ha ett litet smakprov kan klicka play på Linnéas snapstory under kvällen här. 



Kvällen var kalaskul, till dess att saker spårade ur lite för mycket. Jag var den enda nyktra som såg kaoset falla över kvällen. Ena stunden var allt organiserat, andra stunden var det en total blandsallad. Någon hoppade nedför en trappa och stukade foten, en annan rökte på från ett öppet fönster och mer än ett glas vältes under kvällen, kan jag säga. Värst blev det under en runda av "jag har aldrig", som blev det definitiva avslutet på kvällens roliga.

Vissa drog vidare till krogen (varav vissa kom inte ens in pga för hög fylla), vissa åkte hem och resterande stannade kvar. Slutligen var det bara jag, Emil, Linnéa och Marcus kvar, och jag och Emil bestämde oss för att åka hem. Så.... Nä, bättre avslut hade nog kvällen kunnat haft. Men det var kul så länge det varade, i alla fall.

Hur är ni på fester? Brukar det gå bra?

20 kommentarer :

  1. Haha ack, den ljuva alkohol... Numera brukar väl festerna här vara ganska städade, men det är nog för att de flesta i min bekantskapskrets har druckit alkohol i så pass många år att man har lärt sig den där gränsen mellan "åh, härlig salongsberusning" och "oj, det hade varit skönt att klä av sig och bada naken i fontänen på Stortorget". Jag är lite nyfiken på hur du som nykterist upplever det att umgås med fulla människor på fest? Att det kan vara trevligt ändå förstår jag, men är det inte lite jobbigt ibland? När jag väljer att vara nykter så upplever jag att man, frivilligt eller ofrivilligt, åker på att ta hand om allt kaos som de fulla människorna ställer till med. Inte alltid så kul. Förlåt för lång kommentar, haha!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha, åh, Sarah, vad jag älskar din beskrivning av saker och ting...! Du fick mig att skratta högt. Samtidigt förstår jag vad du menar - denna fest jag var på hade en ålderskrets på mellan 17-22 år ungefär, och många tror jag fortfarande är rätt nya i matchen. Eller bara helt enkelt gillar att bli redlöst packade? Vad vet jag.

      För att besvara din fråga... Jovisst kan det vara jobbigt, men det var det nog mest i början. Numera har jag lärt mig ta mycket kaos med en klackspark, och slutat ta ansvar för vad mina fulla vänner gör. Däremot kan jag inte uttala mig HELT ärligt där, eftersom jag faktiskt aldrig haft någon jag BEHÖVT ta hand om på fyllan. De har alltid haft respektive eller en bästa vän som ser efter dem snarare än jag, och då har jag kunnat fortsätta hålla på med mitt läsksippande i lugn och ro och tittade roande på vad som händer, liksom... (Eller, visst har jag varit orolig ibland men du förstår vad jag menar...). Förstår du vad jag menar?

      Radera
  2. Jag kan känna igen de där urspårade festerna från 18-20-årsåldern, men med de personer jag umgås med nu skulle det förmodligen aldrig förekomma. Gissar att det kan vara en kombination av ålder och vilken typ av vänskapskrets det rör sig om - är personerna som var med på festen väldigt unga, t ex? (Jag är 27 för övrigt, så det är min utgångspunkt, hehe). Har själv inget intresse av att spåra ur heller, men det kan säkert ha att göra med mitt eget kontrollbehov... Är precis som Sarah nyfiken på hur du känner inför att umgås med uteslutande berusade personer på fester o dyl?

    P.S. Hur känns det inför Paris? Om du vill så vore det superspännande med ett inlägg om hur man gör för att hantera ett distansförhållande. Stor kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha, precis det jag skrev till Sarah.. Det var ju faktiskt ett åldersspann på typ 17-22, och det kan ju förklara en hel del...

      Jag skrev mer om det i kommentaren ovan, men skriver gärna lite till! Alltså, att umgås med enbart fulla personer kan vara rätt kul - till en viss gräns, och beroende på hur de mår. Är de glada och fulla är det bara nice, men blir de rädda/ledsna/arga tycker jag det kan bli otroligt obehagligt, eftersom man då inte når fram till dem på samma sätt som om de vore nyktra. Det går liksom inte att prata med dem, för de har redan "bestämt sig" för att fastna i affekt. Men det har däremot inte hänt att det blivit helt tokigt, utan i så fall har jag inte varit den som behövt "lösa" konflikterna. I stort tycker jag mest det kan vara roande att lyssna på konversationer och historier från fulla personer, eftersom de ofta blir så... extrema!

      JA!! Jag har skrivit ett låååångt inlägg om distansförhållanden för sisådär en halv vecka sedan, men tänkte posta det precis när jag åker. Sedan är jag SÅ PEPP inför Paris. Så så så pepp, längtar sååå mycket. Men samtidigt är jag lite nervös och rädd för att sakna Emil för mycket...

      Radera
  3. Haha alkoholiserad maffia låter ju svinkul, måste testas på nästa förfest :) Synd att det spårade ur lite.. tricket är nog att dra ut på krogen i tid så man inte hinner få i sig för mycket. Väl ute vill i alla fall jag mest dansa så det brukar bara bli max ett glas till då, om ens det! Asbra, för då har man hunnit nyktra till igen lagom till att man ska dra hem. Meeen, det är lättare sagt än gjort att alltid få till den balansen ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. DET VAR DET! Vill du ha mina regler för den? De fungerade riktigt skapligt och skapade många roliga diskussioner mellan spelarna, kan jag säga..!

      Där sade du något... Men tyvärr redan för fulla vid 21-tiden och sedan gick det bara utför. Jag hade verkligen velat gå ut och dansa, så jag var verkligen ledsen över att jag inte fick möjlighet att göra det.
      Jag har också hört talas om svårigheten att få till en bra berusningsbalans, eftersom alla vittnar om att när man väl är lagom berusad så vill man bara ha MEEER... Haha, känner du igen det?

      Radera
    2. Jaaa tack, gärna!!! :) Men åh vad tråkigt, hoppas du snart får ta revansch. Kanske i Paris? Haha ja vissa kvällar finns det verkligen inget stopp, man bara dricker på. Brukar hända ibland när jag är lite för övertaggad inför något, typ nyår :)))

      Radera
    3. ABSOLUT! Okej, reglerna lyder:

      Innan varje omgång tar alla i spelet en klunk. Detta är för att symbolisera att det är en "ny dag". Sedan blundar alla, maffian öppnar ögonen och gör sitt, sheriffen gör sitt och läkaren gör sitt. Sedan vaknar alla, och vem som helst får anklaga någon för att vara maffian. När man anklagar någon måste både DEN personen dricka en klunk, men även en själv. Så man offrar liksom en klunk för att få någon annan att dricka en klunk. Sedan avslöjar spelledaren vem som (eventuellt) är död. Den personen måste shotta och får sedan inte vara med i spelet mer. Sedan börjar nästa omgång - alla tar en klunk för att symbolisera ne ny dag, osv... Hängde du med? :D

      Haha, ja, vem vet? Jag brukar inte vara en festprisse med folk jag inte känner, men jag kanske tar mig en AW som blir en krogrunda (med eller utan alkohol efter 25 år, vem vet??)...

      Radera
    4. Tack, längtar tills jag får prova det! Haha tror att jag är med men krävs säkert ett par provomgångar innan det helt sitter. Ja vem vet :D

      Radera
    5. Haha, ja, jag vet ju själv att det är lätt att tappa bort sig och få ihop i huvudet vem som död/räddats/anklagats. Jag tycker det är virrigt när man är nykter, och kan inte ens tänka mig hur det är när man inte är helt ren i bollen??

      Radera
  4. Alltså när det blir FÖR mycket alkohol är det inte kul. Jag tycker att det är obehagligt när folk blir så fulla att deras personlighet förändras och jag HATAR när killar blir aggressiva och ska slåss.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du skämtar inte. Det är det läskigaste jag vet, ingen överdrift!!! Men tack och lov har jag inte varit med om det. Jag har bara varit med om att folk blir glada och kärleksfulla eller ledsna av alkohol, och tack och lov inte aggressiva. *phew* Hur blir DU med lite för mycket i dig? ;) ;)

      Radera
    2. Det beror på vad man menar med för mycket. Om jag bara dricker litegrann märks det ingenting alls. Om jag dricker lite mer än så blir jag berusad och då blir jag fnissig och kramig. Om jag dricker ännu mer (och kommer upp till den nivån jag själv tycker är för mycket) blir jag babblig och distanslös. Alltså jag kan märka en alkoholrelaterad personlighetsförändring även hos mig själv som jag inte alls gillar. Men min fråga tillbaka till dig då: När du dricker alkohol i framtiden, vill du bara dricka litegrann och inte bli påverkad alls eller skulle du även vilja testa hur det känns att vara lätt berusad?

      Radera
    3. Så roligt att du ändå har koll på dina "nivåer", tycker jag...! Måste vara en spännande förvandling att se, verkligen. Jag kan tycka det låter jätteintressant att märka sådant hos andra, men är inte alls nyfiken på att själv ta reda på hur det är för mig. Så, som svar på din fråga (som givetvis ENBART kan stå för nuet) så är jag inte intresserad av att bli berusad, inte alls. Men det kanske förändras? Nu är jag mest nyfiken på att smaka! :)

      Radera
  5. Det brukar gå bra, nuförtiden. Jag har lärt mig att känna efter när jag druckit för mycket eller när festen helt enkelt börjar nå sitt slut. Förut när jag var yngre, typ 18-20, så umgicks jag ofta med min systers vänner då jag inte hade så många själv, och jag kände mig alltid otrygg för det var en hel del droger inblandade på de festerna. Och människor har tendens att dricka lite mer, lite oftare och lite snabbare när de är yngre, har jag märkt. Jag var likadan :P

    SvaraRadera
    Svar
    1. Usch.. Droger kan vara så obehagliga. Speciellt när de blandas med alkoholen, då är det verkligen inte roligt... Och speciellt när man är ung och inte riktigt vet sina gränser - eller gillar att passera förbi gränsen med hästlängder. Haha.. Men skönt att veta att du börjar känna dig lite mer trygg och att det börjar gå bra nuförtiden! :*

      Radera
  6. Det låter som en klassisk ungdoms-fylla, haha! Jag har själv haft några sådana, och tyvärr slutar det ju aldrig så kul som man önskade. Minns själv att jag ofta var mer peppad på att få komma ut och dansa men att berusningen hos övriga ofta satte käppar i hjulen för själva utgången. Trist, men kul så länge det slipper bli blandsallad. Kan tänka mig att det är väldigt obehalgigt att vara den enda nyktra som får se sobert på situationen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha, då har du varit med om liknande av vad som hände mig i fredags, alltså. Det blir som det blir, helt enkelt...! Men att vara nykter känns både tryggt (för att jag vet ju att jag har kontroll över mig själv) men också obehagligt (för att jag vet att jag inte har kontroll över de andra)... :O

      Radera
  7. När jag var 20/21 år drack jag alltid för mycket, vilket resulterade i bakfylla och minnesförlust. Även sjukhusbesök. Med tiden insåg jag att festerna blir mycket roligare om man inte är redlöst berusad utan istället har kontroll över sig själv och kommer ihåg allt dagen efter. Det är nog vanligt att man lär sig efter ett tag att alkohol är roligare om man kan hålla det till en lagom nivå. Jag har tyvärr haft problem med alkoholen och avstår därför nu helt. Alkohol kan göra mig självdestruktiv, och så värt är det faktiskt inte att ta den risken. Det finns ju så mycket annat gott (och billigare) att dricka! (Typ Pepsi Max ;)) Men det är svårt i sociala sammanhang där det finns en förväntning på att man ska dricka. En gång när jag beställde en alkoholfri drink ute fick jag frågan av bartendern om jag var gravid. (Det var jag inte.) Varje gång jag är ute i sammanhang där folk dricker alkohol får jag frågan varför jag inte dricker. "Jag känner inte för det" är inte ett svar som folk accepterar, vilket är så himla dumt. Önskar att det bara kunde vara "Vill du ha en öl?" "Nej tack, jag dricker Pepsi Max ikväll, asgott ju" "Okej, schysst".

    Men ja. Jag tror det är viktigt att stå på sig ändå så fler ser att det faktiskt går att dricka måttligt, eller inte alls. Och att livskvaliteten inte försämras av det. Nu är jag inte längre ute i sammanhang så ofta där det finns alkohol, men när jag väl är det brukar jag när någon frågar varför jag inte dricker svara "Jag känner inte för det :) " Inget försvarstal och inga privata detaljer. Hur många gånger de än frågar.

    Usch, jag låter säkert skittråkig. Jag är inte emot alkohol alltså, jag tycker att alla ska få göra som de vill, så länge man inte skadar sig själv eller någon annan.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Oj, det förklarar en hel del om varför du inte dricker idag. Men jag tycker det är bra att alla har ett val och att man inte gör något man själv inte är bekväm med...
      Men jag håller med om att jag önskar att det vore mer socialt accepterat. Det du beskriver har jag fått höra ända sedan mina kompisar började dricka när jag var 13 år.. ;)

      Du låter inte alls skittråkig! Du låter asstark och imponerande jag vet ju faktiskt precis precis hur det känns.

      Radera

Tack, nu gör du mig glad!

(Alla kommentarer granskas innan de publiceras. Vill du ha svar, så skriv gärna emailadress här!)