Lösenord

torsdag, juni 30, 2016

Marulv och Emulv är tokjobbiga på franskt brasserie

På söndagen slutade jag redan klockan 16, och svirade om till kvällsklädsel direkt efter jobbet. Fick flera peppande kommentarer av arbetskamraterna ("oh là là! où tu vas?") när jag vinkade hejdå till dem, för jag var utmärkande finklädd. Men det var ju bara för att jag skulle ut på restaurang med Marulv!




Jag kände mig aningen skör efter flera känslosamma samtal med Christoffer och allmän relationsförvirring... När jag mötte upp Marulv klockan 18:30, så grät jag ut en aning i hennes armar, precis utanför Jardin du Luxembourg. Det slutade med ett "ikväll efter middagen ska jag trösta mig med en riktigt, riktigt god dessert". Därmed så tog vi oss ut på restaurangjakt. Vi började med att gå ned mot Montparnasse.




Vi kom till rondellen och detta brasserie, som jag flera gånger gått förbi, men aldrig testat. Nu skulle jag få chansen!




Vi blev placerade precis vid fönstret, vid en brölig amerikansk småbarnsfamilj som var både fascinerande, underhållande och störande.




Maria var sugen på fisk och jag kött, och efter många frågor till kyparen så kom våra rätter in. Min bavette d'angus, och hennes laxfilé.



Och Maria var tokvacker...........



... Men! Sedan ser jag ju att min sallad har dressing på sig. Fy. Jag har jättesvårt för dressing.
Och vi ville hemskt gärna ha smör till brödet. Plus.... De fem ketchup-paketen gick åt hiskeligt snabbt, och vi ville gärna ha mer ketchup. Två gånger.

Jag kände mig som världens jobbigaste kund när jag om och om igen tillkallade mig kyparen, bad om mer ketchup och ville byta ut min sallad. Och jag som vanligtvis tycker att jag är rätt härlig att ha att göra med!

Fnittrande skrattade jag och Maria om att "fy, vad de måste hata oss" och mitt "här kommer jag aldrig våga gå tillbaka igen", men i slutändan visade det sig att kyparen inte alls tyckte att vi var jobbiga, utan snarare önskade oss tillbaka, med ett stort leende på läpparna. (Jag bad ändå om ursäkt cirkus tre gånger. Och lämnade dricks).

Vi pratade mycket hon och jag, om viktigt och oviktigt. För mig tror jag att det var vistelsens trevligaste kväll.




Så var det dessertjakt på gång. Jag hade mina ögon fästa vid en burk Ben & Jerry's, men i och med att det var söndag och klockan redan 21:30 så var ingenting öppet. Ingenting.

Efter att ha letat en timme gick vi hem, grävde ur mitt frysfack och tog fram en pain au chocolat aux amandes från efterrättsbuffén dagen tidigare. Den fick duga. Sedan tittade vi på film; det blev disneyklassikern Ringaren från Notre Dame eftersom Marulv blivit helt förälskad i kyrkan under sitt besök här (som faktiskt bara ligger stenkastet bort från mig ju...)

5 kommentarer :

  1. Vad synd att du var skakad i början, tur att du har en Marulv hos dig. Och att du hade något i frysen. Det låter som att du till viss del kunde lösa din dag <33

    SvaraRadera
  2. relationsförvirring? fy. det är ju bland det hemskaste :-/ hoppas du/ni reder ut det som behövs redas ut! <3

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, Lovi.. Det hoppas jag med!

      Radera
  3. Åh, relationer kan vara så komplicerade ibland. Vilken tur att du hade en så fin vän där att gråta ut hos! Och tur att du har Paris :)

    SvaraRadera

Tack, nu gör du mig glad!

(Alla kommentarer granskas innan de publiceras. Vill du ha svar, så skriv gärna emailadress här!)