Glasögonorm på långvandring och nakna fötter

Kan ni tänka er att jag bor här? Nä, jag kan knappt förstå det själv. Varje gång jag vaknar upp är jag så fylld av lycka och jag tänker att såhär vill jag ha det för alltid. Så här vill jag alltid leva. Ta mig aldrig härifrån. Trots att jag bor i en lägenhet stor som en skolåda, har ett underklassjobb och inte tjänar ens minsta öret så önskar jag att jag aldrig behövde åka hem.

Speciellt inte denna dag! Lite halvtrött på att sminka upp mig körde jag naturellt med glasögon och lättanvända shorts.

Jag bestämde mig för att gå ut på en lång, härlig promenad, och började med att korsa Seine.

Och var cool, såklart.

Detta var den första dagen det faktiskt var soligt!!! Här ser ni en glimt av Jardin des Tuileries. 

Soligt, och inte bara det.. Snart visade termometern 36 grader... (men det hindrade inte mig från att ta fina bilder).

Men till slut blev jag så trött och varm att jag var tvungen att ta en paus i en liten park. Här ser ni gräset precis innan lunchruschen, och innan gräsmattan var helt täckt av picknick:ande fransoser. (notera mannen lutad mot trädet till vänster, hur stämningsfullt?)

Efter att ha vilat i parken och skrivit lite dagbok tog jag mig vidare. Jag gick upp genom 8e, sedan in i 17e och följde min absoluta favoritgata i Paris - Boulevard de Courcelles. 

Fråga mig inte vad som är så speciellt med denna gata, för jag vet inte själv. Men jag vet att jag får en bra känsla i magen varje gång jag går den, och den påminner mig om sena sommarkvällar efter gymmet, eller mornar på väg till parken för en picknick...

Hur som haver, det här var dagens promenadsträcka. Jag körde en långvandring denna dag, och jag var inte hemma förrän 5 timmar senare!

När jag kom hem lade jag mig och dog lite i min säng. Jösses, så trött jag var! Att promenera i den hettan tar verkligen krafterna ur en.

Snart sms:ade JP dock, och behövde min hjälp med en sak. Själv var jag alldeles för trött för att sätta på mig skorna igen, så jag sprang över gatan helt barfota.

"Mais Emelie..! Où sont tes chaussures?" (men Emelie..! Var är dina skor?) utbrast han, när jag klampade in i hans lägenhet utan skor. Och han som redan tycker att svenskar verkar lite konstiga.
Efter att jag hjälpt honom (han ville ta ett foto och behövde en extra hand) så traskade jag tillbaka och vilade vidare.

Till middag blev det baguette, och till efterrätt mer baguette med nutella och sylt. Mmm..

Bara några timmar senare skulle min vän Marulv (Maria!) komma på besök några dagar....