Lösenord

tisdag, december 29, 2015

Peppigt indisk, Star Wars 7 och biljardspel

I söndags så vaknade jag upp och kände mig riktigt glättig och julig, för jag och Christoffer hade nämligen massor av spännande planer under dagen. Det tyckte jag berättigade en klämkäck gif. Se bara, så peppig jag är!




Sedan påbörjade vi ett nytt pussel. Åh, pussel är vardagsterapi.




Vi tre-tiden tog vi oss ut för att äta en tidig middag. Eftersom vi hade bio-planer kort därefter hade jag lovat att bjuda på middag, på min favoritrestaurang i Stockholm.




Indiskt på Tre Indier, givetvis! De är så vansinnigt trevliga där; glada kypare, förjävligt god mat och härlig stämning. Jag blir aldrig besviken.




Jag fick mitt favoritbord, och hade till och med tid att knåpa några ord i mitt korsord. (Korsord på restaurang - jag tror verkligen jag överskrider töntgränsen här).
Christoffer inspekterade naan-brödet med ett intresserat öga, för att se vad som fattades för att få till lika bra bakade naan-bröd hemma. Till saken hör att det inte finns godare naan-bröd än just här.




När vi ätit upp och var mätta och glada tog vi oss vidare till Östermalm, där stora snöflingor börjar singla ned från himlen. Solen hade sedan länge gått ned och juldekorationerna lyste sagolikt från Sturegallerians stora byggnad. Det var jättevackert - nästan filmiskt.




Men nu till dagens stora höjdpunkt - bio! Christoffer har sett fram emot nya Star Wars-filmen på ett obeskrivligt sätt, och nu var det äntligen, äntligen dags... Hade han inte haft ett så sansat yttre så kan jag slå mig i backen på att han suttit och studsat i sätet.




Efteråt visste ingen av oss riktigt vad vi skulle säga. Det är svårt att finna ord för en upplevelse som är så känslostark, som har sådana förväntningar och en sådan historia. Med tappra försök försökte vi recensera filmen på vägen till vår nästa aktivitet.

Vi skulle möta upp mina vänner för biljardspel. Redan där befann sig Redoy, Malin, Oscar, Ebba och Abbe, och jag och Christoffer trillade in för att dricka nyktert och spela ikapp.




(Sedan kan jag berätta för kollektivet här att Christoffer helt bortsett från att nämna att han är en hejare på biljard. Att få reda på det i stundens allvar - vilken elaking!).
Det känns även mer och mer naturligt för mig att ha Christoffer i samma sällskap som Redoy, och att det känns bra och tryggt mellan oss. Min och Redoys relation har ju svalnat och stabiliserats som en kärleksfull vänskap i mångt och mycket, medan jag fortfarande är stormförälskad i Christoffer och i princip måste hålla mig från att pilla på honom hela tiden. I sin tur verkar de två komma bra överens.

Efter cirkus två timmar åkte vi hem, och de hade de stora, singlade snöflingorna skapat ett kramigt täcke över marken.




Hemma var inte förrän midnatt, och somnade gjorde vi inte förrän efter tre på natten. Istället låg vi och pratade i sängen i vanlig ordning, och sedan sov jag djupt i åtta timmar och vaknade sedan i panik.

Klockan var redan elva, och klockan tolv skulle jag vara hemma hos Redoy och äta födelsedagslunch. Min bobo, äntligen fyllda 22 år gammal! (Men det är ett annat inlägg)...

1 kommentar :

  1. Vilken trevlig kväll. :)
    Eftersom du verkar vara riktigt uppe i det där med korsord måste jag fråga dig vad för korsordstidningar du tycker är bäst? Jag står alltid alldeles rådvill och vet inte vilken jag ska välja och så slutar det med att jag inte köper någon.

    SvaraRadera

Tack, nu gör du mig glad!

(Alla kommentarer granskas innan de publiceras. Vill du ha svar, så skriv gärna emailadress här!)