Lösenord

tisdag, januari 27, 2015

Jag, Valentin och vår simning

I Sverige har jag, sedan jag var 16 år, arbetat som simlärare för barn samt babysimsinstruktör.
Detta tyckte både jag och min värdfamilj var till förtjusande användning nu när Valentin och Adrien börjar komma upp i simålder - 
nu kunde jag ju lära deras femåring att simma!

På senare tid har jag och Valentin gått till det lokala badhuset kring en gång i veckan, och sakta men säkert börjar simtagen göra nytta.




Hittills flyter han i 25 sekunder, simmar tio meter på rygg och fem meter på mage. Tyvärr har han inte fått till knepet att simma med huvudet över ytan ännu, utan simmar som fisken under vattnet (med ordentliga arm- och bentag, givetvis!).

Simningen med Valentin är någonting jag verkligen investerar i. Det är något jag tycker är så viktigt - inte bara för de essentiellt praktiska skälen (i.e. att Valentin ska bli simkunnig), utan också för min egen egoistiska ådra. Tänk er, när jag tvingas lämna dessa underbara tottar för att återvända till Sverige, med rädslan att de kanske glömmer bort mig...
.. Så kommer jag alltid kunna tänka tillbaka, med mitt bidrag som kommer kunna hålla hela livet: Emelie lärde Valentin att simma.

Jag vill aldrig att de ska glömma mig... (Alltså tragglar vi på med arm- och bentagen!)

Och det bästa av allt... Är hur Valentin älskar att gå och simma! Det är verkligen vår kvalitetstid, hans och min. Vi simmar, skrattar, leker, busar, hoppar, skvätter vatten och kramas. Att se honom skratta och le, och till och med springa mot badhuset när vi närmar oss.. Det gör mig varm i hela kroppen. 

3 kommentarer :

  1. ...O detta inlägg gör mig varm i hela kroppen <3 Sa himla fint!
    O du, tro mig, de kommer inte glömma dig Emelie!

    SvaraRadera
  2. Åh så vilket fint inlägg. Inte för att jag känner dig så himla bra men jag kan inte tänka mig att du skulle vara någon som glöms bort.

    SvaraRadera
  3. Så fint. Det är klart att ungarna inte kommer glömma dig. Jag tror att den här lille killen kommer vara dig evigt tacksam att du lärde honom simma.

    Hoppas helgen gjorde att du känner dig piggare!

    Nej vet du vad. Eftersom jag var sjuk var min aptit fruktansvärt låg och det var inte mycket som åts under den vistelsen. Så, nu måste jag ju tillbaka och mumsa lite på crêpes och baguetter och allt annat gott som Paris kan erbjuda:)

    SvaraRadera

Tack, nu gör du mig glad!

(Alla kommentarer granskas innan de publiceras. Vill du ha svar, så skriv gärna emailadress här!)