Lyxig köttmiddag med flexande Amandah

Den här veckan är min fina vän Amandah, som egentligen bor nedåt sydväst, uppe i Stockholm på en utbildning. Med storstadens hutlösa boendepriser hyr hon således min lägenhet denna vecka, medan jag tryggt huserar hemma hos Martin.
Amandah har haft fullt upp på senaste tiden, men igår fick vi tid att träffas och prata, hon och jag - äntligen!

Vi möttes upp vid Slussen i den vackra sommarkvällen, när Stockholm såg ut litet såhär;

Efter att Amandah fått span på lite Stockholmskt kött här, så bestämde vi oss för att spendera en kväll på
Jimmy's Steakhouse. När vi slog oss ned berättade Amandah att hon till och med tänkte bjuda - sicken lyx!

Vi beställde båda varsin ryggbiff, och njöt för fulla muggar av våra stekar. Med en ölsejdel Pepsi Max och vitlökssmör försvann hela godheten utan problem.

Amandah och jag pratade vitt och brett - vi pratade allmänt om plugg, sommar, arbete och vänskapsrelationer, om obehagssituationer och irritationsmoment (och jag euforibabblade Paris-Paris-Paris-Paris..). Det var så trevligt att sitta och prata; samtalet flöt på hur smidigt som helst och var det så härligt att stanna upp tösen mitt i språnget (så att säga; hon är alltid igång, Amandah!)

Sedan blev det även dessert, ska ni tro!

Chokladbrownie med vaniljglass, stod det på menyn.
Tyvärr gjorde desserten mig besviken (brownie ska väl vara lite kladdig?), när den kändes lite sockerkaka-aktig i konsistensen. Attans, menar Emelie, men gottigt nog fanns det glass och chokladsås till.

Mot kvällens sluttamp kom Martin förbi och fick för första gången hälsa hej till Amandah. Efter ännu lite prat så tog vi en kvällspromenad tillbaka till Slussen, och kramades adjö.
Det var en fruktansvärt god middag med ännu godare sällskap, och jag är så tacksam.

Tack för en fin kväll, Amandah.
Hoppas ni kan göra om det någon gång.