Lösenord

måndag, november 12, 2012

Förbannade vilseledande socialsamhälle


Någonting jag tycker är essentiellt respektingivande; det är vikten hos den egna integriteten.
Att man vågar stå för vem man är och vad man själv vill i kontrast till alla andra och deras viljor.
Integritet handlar för mig om att kunna urskilja tydliga gränser mellan självet och andra.

Nu för tiden får jag känslan att integritet hellre ersätts med någon sorts falsk känsla av tillhörighet.

Det är nästan så att jag blir lite äcklad.
Allt jag ser runt omkring mig är människor som spelar något sorts desperat spel; anammar en roll som på något sätt ska bedyra att deras existens värdesätts.

Jag är inte värd något om inte alla verkar älska mig.
Temasången klingar tydligt.

Det är som att man ingår i någon sorts outtalad, social allians om att bekräfta för att bli bekräftad.
"Om jag säger att du är underbar så säger du till mig att jag är underbar". Ett skådespel av ge-och-ta, ett gycklarnas utbyte.

Långt ifrån alla menar det - men det känns ju så skönt att höra.
Fastän egentligen vet man väl att ansträngningen inte sträcker sig längre än ett "<3" i en facebook-kommentar. Men att personen inte senterar en mer än så är tydligen försumbart om man då och då möts av några smöriga ord och ett budskap om att du existerar.

Jag tar avstånd från alla lögnaktiga utsagor om (spelad) intimitet och komplimanger med baktanke.
Framtvingad virtuell vänskap är för mig oansenligt - för att inte säga smädligt - och jag står fast vid integritet och ärlighet. Jag behöver ingen falsk validation och skulle avvisa all kontakt som är grundad på bekräftande premisser.



Och det vaknade jag upp klockan tre på natten för att skriva.
Förbannade vilseledande socialsamhälle.



15 kommentarer :

  1. Mitt i prick! Kan inte annat än att hålla med!

    SvaraRadera
  2. jag slutar inte förundras över dig. din blogg är en av de första jag tänker på när jag vill bli glad, inspirerad, tillgiven. ofta är det så, att av vana går man in på någon, känner att man inte orkar mer, av automatik slår man in s, då kommer sockerskrin upp och yes, tänker man, jag ska inte säga alltid, för det kommer jag inte ihåg om det stämmer, men idag iaf, och fleraflera gånger innan, gav du mig positiv energi, självkänsla och mod att våga vara i världen! jag säger inte detta av bekräftelsegrej, detta är sanna ord, jag hatar lögner, falska förhoppningar. och, du är grymt snygg på bilden!!

    SvaraRadera
  3. Frågan är om detta uppstått i och med den virtuella verklighetens intåg, eller om "folk" var så här förr också?
    Skrämmande, ja.

    //hon som får massa vänförfrågningar enbart p.g.a. sin arbetstitel... nej tack!

    SvaraRadera
  4. Så sant som det är sagt! Du skriver så förbannat bra Emelie!!!

    SvaraRadera
  5. SÅ SANT.
    Riktigt bra text. (Och detta säger jag inte för att ge dig någon slags falsk validation) ;)

    Nyfiken på dig, ja! Väldigt faktiskt.
    Jag huserar i Stockholm. Bor på Värmdö (30 minuter från slussen) och går i skolan på Söder.
    Så det är nära dig... Hehe.

    SvaraRadera
  6. Jag håller med dig om det där "Ge-och-ta". Jag brukar nog inte uppfattas så kärleksfull mot mina vänner för att jag inte brukar hålla på med det där "åh jag älskar dig du är som en syster för mig". jag tycker att det är fejk. Dessutom kan ingen annan än just min syster vara som en syster för mig. Detta betyder dock inte att jag inte uppskattar mina vänner, jag tycker att de är en av de bästa sakerna jag har i livet och jag tror att en sann vän kan se det :)

    SvaraRadera
  7. Som vanligt sätter du ord på det som jag tänker, men inte kan formulera. Om alla skulle tänka efter på hur samhället faktiskt fungerar i dagens läge kanske man skulle kunna fixa några problem som kanske inte verkar stora men som faktiskt är det. Men först ska man bara lära befolkningen att tänka efter lite.
    En sån här text borde publiceras i en tidning eller något, så att budskapet når ut till alla människor i vårt avlånga land.
    Massa kramar!

    SvaraRadera
  8. Javisst kan man det! :) (åka till skolan på en söndag)
    Jag åt lite av alla fyra paket, hehe. Men mest av chocolate fudge brownie <3 Mums så att säga.

    Alltså, ja...jag skulle verkligen vilja träffas! Jag vet inte vad det är, du verkar väldigt olik mig på många sätt, men jag är (som sagt) nyfiken på dig. Tycker du verkar vara väldigt klok och fin. :)
    ...men jag blir alldeles supernervös nu. Har aldrig tidigare träffat någon som jag pratat med endast över internet. Har knappt pratat med någon över internet, annat än mina vänner då förstås. Haha.

    SvaraRadera
  9. Åh tack!
    Vad roligt att du också finner det fascinerande, men det är inte så oväntat med tanke på vad du pluggar :)

    Åh...Det låter mycket bra. Ingen press liksom. Tvivlar dock på att det skulle bli något te-hällande, haha.

    Jag är i alla fall supertaggad på ett möte :)

    SvaraRadera
  10. Verkligen mitt i prick! Ibland känner jag bara precis så här och då orkar jag inte en försöka umgås med "fel" folk som man måste "samla poäng" hos för att vara värdig i deras sociala bubbla...Rädd är vad man blir av sånt här!
    Kloka, fina du =)

    //Sandra e

    SvaraRadera
  11. Ja, känns ju som att Stockholm borde ha i alla fall något likvärdigt att erbjuda, haha. Konstigt annars. Har inte kollat upp det riktigt ännu, har liksom två år på mig att se om vi ens håller och om inte så blir jag kvar här. Så ingen brådska egentligen. Blir bara så sjukligt stressad ibland av att inte ha någon rak plan mot ett konkret mål, nu bara pluggar jag lite hit och pluggar lite dit. Gör lite ditt och datt. HALLÅ min ungdom som spills här. Önskar jag var en sådan där målmedveten person, men kan liksom inte uppbringa någon slags målmedvetenhet med någonting. Tror ambivalensen sitter för djupt rotad. Hööh. MEN DET LÖSER SIG! :D

    Och okej, receptet, haha. Du är förlåten. Bästa sättet att laga mat på är ju faktiskt utan recept!!!

    SvaraRadera
  12. Är det inte så, att de bästa insikterna och idéerna kommer på natten? Verkar i alla fall så, kanske inte så konstigt dock med tanke på att vi lägger så mycket uppmärksamhet inåt på våra egna tankar när vi ligger i sängen och ska sova. Ingen konkret distraktion, liksom.

    Sen håller jag med dig om att kravet på att vara omtyckt, älskad och populär verkligen blivit tydligt i och med sociala medier, typ Facebook. (Vem har flest FB-vänner? Vem får flest likes på sin profilbild? osv blablalbla), och samma sak med Instagram.. Liksom folk köper tjänster för att få likes på sina bilder.. Varför har det blivit så? Varför är det så himla viktigt att få bekräftelse av okända människor man aldrig kommer att få träffa?

    Sen har jag faktiskt fått några mycket nära vänner just genom Internet, och jag har även fått väldigt många trevliga och givande bekantskaper via bl.a. bloggen.
    Men jag förstår hur du menar, grymt välformulerat och insiktsfullt inlägg.
    Hela den sociala normen är till viss del så uppfuckad när man verkligen stannar upp och reflekterar över den. Det är väldigt mycket "spelande", helt enkelt, sådant som pågår nästan per automatik och som förväntas av en.

    OK, slutjiddrat för min del, för att komma till poängen: Väldigt intressant inlägg!
    Är det tankar som kommit upp mycket i samband med det ni läser om i skolan just nu?

    Kram!

    SvaraRadera
  13. Måste säga, att jag efter att ha läst kommentarerna till det här inlägget inte alls upplevt det så :O.. Eller ja, jag har ju slutat försöka passa in eller få andras gillande. Kanske uppfattas jag bara som mer konstig, men jag orkar liksom inte, :S Men sen är jag ju mer av en enstöring också hehe..

    Sv: Haha jaa, det luktar rätt mycket dessutom, blir liksom påmind varje gång. Fast det luktar ju gott så det gör inte så mycket men ja komiskt är det :D

    Ja du har helt rätt, det brukar det ju vara. Är väl lite bortskämd med de antar jag. Vad gjorde vi innan våra Martinar liksom? :P

    Du är så fin som vill lyssna, har ofta svårt att öppna mig om just detta. Men vet att du alltid tänker väldigt analytiskt och har så många bra tankar för dig, det för mig lugn. DU kommer bli en väldigt bra psykolog tror jag.

    Åh va härligt! Det där kärleksretet är så fint och underbart på något sätt. Martin retar mig jämt, å försöker få mig generad för att han tycker det är kul. Men vad tänker du om det då? är du redo att bli sambo ännu? :)

    SvaraRadera
  14. oj, jävlar vilken respons du fick på detta inlägg. Känner att du kanske blev inspirerad av mig när du skrev? jag med mina bekräftelsekåthet och mina <3. Haha, but still.. I know you love me.

    SvaraRadera

Tack, nu gör du mig glad!

(Alla kommentarer granskas innan de publiceras. Vill du ha svar, så skriv gärna emailadress här!)