Lösenord

torsdag, november 15, 2012

Apelsinjuice till mumindamen


I onsdags kom jag äntligen till skott med att träffa min favoritfinska; supertjusiga väninnan Laura!

Laura är en sådan piffig tös att man knappast kan säga "kompis" eller "kamrat", utan hon är en väninna i full bemärkelse. Annat är inte tillräckligt beskrivande för hennes karaktär!





Bara efter några försök fick vi till en lyckad minnesbild utan varesig läskig hand eller konstiga miner. Tack och lov.
(Ser ni bilden på henne i min mobil? Inception!)

Själv lyste jag upp vid tal om det komiska förekommandet av våra fotografiska misslyckanden.

Laura hade själv blivit helt förtjust i Café Giffis apelsinjuice (det var jag som introducerade henne till caféet, ska ni tro!),
så det behovet bejakade vi och stack till Hornsgatan.
Själv drack jag två koppar Earl Grey-påste.

Kravlöst, gäspande och enkelt satt vi och småpratade samt storpratade om kamrater, hemmafester och pojkar som bakgrundsbild på telefonen.

Därefter fick jag en springande kram hejdå och kunde infinna mig i det lugn som jag alltid känner efter att ha fått fikat med världens mest optimistiska och harmoniska Laura-lotta.



6 kommentarer :

  1. Ja, jag är ju lite så. på eller av verkar det som. Måste nog lära mig att hitta mellanläget :P Men har absolut inte lovat mig själv att träna så mycket nästa vecka eller så. Försöker att bara gå på motivationsnivån å att det är kul. Dock funkar ju inte alltid det i skolan hehe. Men det löser sig nog. Vad jag babblar på här i min lilla kommentar haha.

    Ni är så fina på bilden nedan du å Martin :), älskar faktiskt riktiga kort, för det är ju man knappt har längre. Men det andra jag tänkte på var, vad många sällskapsspel du har :D kuul! Jag älskar sånt :P

    Hehe nja, töntigt nog har jag tagit den själv, då Martin inte kan det där med att fota än hihi. Ja alltså, jag skulle gärna gett honom en diskningskurs, om det inte vore så att jag hatar att diska och han faktiskt är bättre på det. Grejen är bara att han inte gör det.. på sååå längee..

    Din Martin verkar lite bättre på det där verkar det som? :)

    SvaraRadera
  2. Åh, fina fina Laura! Så tjusig och harmonisk. Älskar hennes röst, haha! Den är så lugn och ja... harmonisk. Haha.
    Och du ser fullständigt bedårande ut, Mlistossan min! Så glad, så söt. Hihi.

    SvaraRadera
  3. Men åh, vilket fint litet inlägg! Fnissar lite åt alla hemligheter här som bara vi känner till. Haha.

    Och Emsis kommentar här ovanför... Åh! Ni är så fina töser, båda två!

    SvaraRadera
  4. Fin tös är då du med, Laura! Sötnos.

    sv: Hahaha, sötnos. Visste att du skulle förstå min svåra sorg!
    Eller hur, det är faktiskt ett måste med sällskap, i princip.

    Det känns okej, faktiskt. Jag ska till Frankrike i vår :'3

    SvaraRadera
  5. Gud så mysigt det låter med en riktig väninna, själv har jag nog bara kompisar, men vem vet, snart kanske jag skaffar mig en väninna också... :)
    Te är bland det underbaraste som finns, men har nästan bestämt mig för att bli en stor flicka nu och försöka mig på att dricka kaffe. Får se om jag lyckas med det under 2013... ;) (Kan tillägga att det var mitt nyårslöfte inför 2012 - att lära mig dricka kaffe alltså... Det gick ju... hrm.. bra...)
    Kram!

    SvaraRadera
  6. Men ååh jag vill också träffa denna optimistiska Laura-lotta ;)

    När jag läste detta inlägget poppade två spontana frågor upp..
    1. Kallar du någon av dina vänner för KAMRAT? for real?
    2. Vad kallas jag? Polare? Buddy? tror tyvärr inte jag är så fin i kanten att jag kallas väninna ;)

    SvaraRadera

Tack, nu gör du mig glad!

(Alla kommentarer granskas innan de publiceras. Vill du ha svar, så skriv gärna emailadress här!)