Vi besöker Visingsö

I torsdags var min sista lediga dag innan hemresa veckan därpå. Det ville vi ta vara på genom att  besöka Visingsö, som vi blivit så varmt rekommenderade (bland annat av farmor och farfar ❤️).

Visingsö är den lilla ön som ligger i Vättern. Enligt sägen så uppkom Visingsö genom att en jätte kastade en grästuva ut i Vättern, och som sedan frodades och blev den ö som den är idag.

Den gröna pricken är Örserum, där vi bor. Alltså skamligt nära för att inte besöka ön!

Vi bokade färjan som gick 10.30 och var redo med bilen vid hamnen. 

Åka färja med bil gör en så sällan, så det är alltid lite pirrigt.

Så var vi ute i 25 minuter på Vätterns öppna vatten!

När vi kom ut började vi köra till den södra udden av Visingsö. Att åka bil tar tjugo minuter från norr till söder, men eftersom vi var i mitten tog det bara tio minuter ned. 

Vi stannade till vid Näs Borgruin. Emil gick fram och läste. Detta var tydligen Sveriges första kungaborg. Mäktigt!

Inte så mycket kvar av den, men väldigt fina vyer.

Med en liten grotta.

Som vi hade kunnat picknicka i, men det var lite mörkt och fuktigt (hehe).

Så vi valde att slå oss ned i lä mellan murarna, med ansiktena mot söder och solen rakt i ansiktet.

Med surdegssmörgåsar 😍

Skorna var av, jackorna likaså. Det var helt underbart. Vi satt där länge, pratade, lekte "om du hade en egen borg vad hade du kallat den då? och var skulle du bygga den?" och lutade huvudena mot varandras axlar. Lyssnade på vattnet som kluckade. Undrade varför det hette kluck på svenska men gurgles på engelska och glougloute på franska. Vi diskuterade vilken av det som lät mest rätt. 

Sedan åkte vi vidare - hela vägen upp mot Visingsö norra udde. Tjugo minuter tog det, nästan på pricken.

Vi kom till Sandudden där det var helt öde. Det konstaterade vi var en fördel med att åka till Visingsö i början av mars - inga andra turister. Bara vi, och ön. 

Det fanns jättehäftiga, helt platta stenar och Emil och jag kastade macka. Sedan hittade Emil en jättefin helt slät och mjuk sten som han vägrade göra sig av med, och började leta frenetiskt efter fler. Emil älskar att samla på saker, gärna stenar. (stenen ligger i bilens handskfack nu).

Jag fick slita Emil från stensletandet, för snart skulle färjan gå hemåt igen! Vi åkte tio minuter ned till hamnen, och Emil sade "hade jag vetat att det fanns så fina stenar hade jag velat stanna längre!". Jadu, lilla stensamlare... 😂🙄

Vi åt varsin kaka i bilen, som vi bakat kvällen innan. Idag var de ännu godare då de fått sätta sig lite, och var alldeles sega och härliga 😍

Så åkte vi färjan tillbaka till fastlandet, och tackade hejdå till Visingsö. Fastän jag kan tänkte mig att det är tusen gånger vackrare på sommaren, så var det ett riktigt lyckat besök, och vi tar med oss många goda minnen. 

Vi stannade till på Coop för småhandling. Blev två olika påsar chips plus läsk, och jag provsmakade den ena påsen redan i bilen. 

God! 7 av10.

Väl hemma ville Emil spela lite, medan jag slappnade av i soffan framför youtube.

Innan solen gick ned ville jag ta mig en liten promenad. Det var helt vindstilla och fantastiskt härligt. Vårsolen - som du har varit saknad! Du behövs mer än någonsin just nu.

På kvällen dukade vi upp för chips och choklad, och jag skrattade gott åt storleksskillnaden på min och Emils chipsskål. Jag som tydligen delade med Minou också 😆

OBS! Minou får inte äta chips, vi säger strängt nej. Men en ostbåge kan han få tugga på ibland, om han är söt nog (det är han alltid).

Resten av kvällen satt vi som KLISTRADE framför Gift vid första ögonkastet Australien för det är bannemig något av det mest nervkittlande jag sett. Vi båda sitter med öppna munnar, utbrister förvånade och upprörda ljud och blir så otroligt investerade i dessa pars kärleksliv. Vi satt uppe till midnatt för vi kunde inte hjälpa att sätta på bara ett till avsnitt, flera gånger på raken. Skräp-TV när det är som bäst.