Kompisdejt med en succépizza och starita

I onsdags så hade jag en dejt med min vän Malin, som jag inte träffat på säkerligen ett år. Jag tog en klassisk badrumsselfie. Den enda platsen som var ljus nog. 

Vi skulle mötas på centralen och gå tillsammans till överenskommen restaurang. Centralstationen är ändå rätt fin, tycker ni inte?

Vi hade beslutat oss att gå till Meno Male! Malin är, precis som jag, torsk på napolitansk pizza. Det var faktiskt tillsammans med henne, Oscar, Fredde och Emil som vi åt napolitansk pizza första gången, när vi var på semester i Teneriffa!

Jag var lite nervös inför att träffa henne.. Jag tror faktiskt inte att jag någonsin umgåtts själv med henne. Antingen har vi varit i gäng (som när vi började umgås, tillsammans med Oscar, Redoy och Jonny) eller på dubbeldejter med Oscar och Emil. 

Malin beställde en vanlig margherita (fast med vitlök på, tydligen väldigt viktigt!) och jag gjorde en egenkomponerad pizza; en vit pizza med mozzarella, parmaskinka, portobellosvamp, pecorino och ruccola. 

DEN VAR SÅ GOD. Skriver upp ingredienserna noggrant, för detta vill jag minnas. 

Oj, vad vi pratade. Om hennes kommande utredning, om radhuskaoset (gud, det enda jag pratar om ju), om kommande månaden, om ångesthantering, skolgång, och den tiden när vi umgicks i vårt gamla kompishäng. Och det gick så bra! 

Jag berättade om mitt life hack: att spara halva pizza, så att jag har goda rester till en kommande dag, och att därför orka dessert 😋

Därför beställde vi in starita! Alltså friterad pizzadeg rullad i socker, som en sedan kan doppa i nutella. Jag hann inte ta bild då vi högg in direkt, så jag snodde två från nätet.

Vi tog en promenad tillbaka till centralen och när vi skildes åt så beslutade vi att träffas redan nästa vecka och äta semla ihop!