Lösenord

onsdag, oktober 13, 2021

Paris: Dag 1, Bussfralla, flygmacka och fransk baguette

I tisdags skulle det äntligen bära av mot Paris! Om vi frångår den lilla panikstund jag inser att mitt tåg blivit inställt och de bokat om mig tre timmar senare, och att jag kvickt hann boka om mig till en timme tidigare istället, så tuffade det på bra. Jag tog mig fyra minuter till tågstationen (Kerstin bor så bra till!) och såg hur växtligheten på fasaden redan, efter bara ett par dagar, ändrat skepnad.


Tåget susade mot Stockholm i rivande fart. Finast är passagen över Södertälje, som går högt, högt över trädtopparna.


När jag kom fram till centralen för att ta en anslutande buss mot Arlanda, så skrek magen efter frukost. Jag köpte en rågfralla från Fabrique, och jag borde förstått redan där; när prislappen inte stod utskriven... 


46 kr för en vanlig liten fralla?!?! Herregud, det är ju flygplatspriser (och jag var inte ens på flygplatsen än!). Den var helt okej god, ändå. Inte som franskt bröd.

Kom fram till flygplatsen 2,5 timme innan avgång, genom säkerhetskontrollen på en halvtimme och sedan hade jag två timmars väntan. Jag var lite bitter över hela SJ-historien, men försökte tänka att jag var hellre för tidig än för sen. Två timmar gick fort med bloggande och att ha tillgång till sociala medier (hehe), och snart satt jag på flyget mot Paris. Denna gång med min förlovningsring säkert på plats. Tillbaka där allt började... 



Smidigaste flygningen jag varit med om. Vi kom iväg i tid och var framme på den franska flygplatsen en halvtimme tidigare än planerat. På flyget fick vi en skiva bröd med smör och cheddar.

RER B tog mig direkt till hållplatsen ett stenkast från studion (jag har lärt mig nu att inte hoppa på första bästa tåg in mot Paris, utan att hellre vänta tio minuter extra på det tåg som INTE stannar på varenda jäkla hållplats, utan som åker direkt till Paris..... tog mig bara sisådär sju år att lära mig). 


Tillbaka i Angéliques studio! Vi har blivit som närmast franska bekanta nu. Kommenterar varandras stories, tipsat varandra om restauranger i Paris.... Nässlar mig in i hennes liv så att jag alltid ska ha första tjing på hennes studio när hon reser iväg 🙃🙃🙃


Efter att ha kontrollerat så att wifi fungerade väl inför morgondagens samtal samt placerat min arbetsplats bra framför en vit vägg, så tog jag mig ut för att handla proviant. Klockan var nu redan 16. 


Handlade ost, skinka, smör, basilika, tomat, sallad, äpplen, pepsi max, mango och sylt. Och så baguette, så klart! Det jag längtat efter mest av allt!


Hamnade i bråk med syltburken som VÄGRADE öppna sig. Jag försökte alla möjliga sorters åtgärder: dra hårt, bli irriterad, knacka på locket, dra hårdare, förbarma mig till Emil via messenger, googla, hälla varmt vatten på den, slita ännu mer, googla igen och så... tjoff! Det var ett par kämpiga minuter i mitt liv, kan jag säga, med en baguette nästan redo att ätas och en hungrig Emelie.


Tittade på tanbyklara (finns ingen på youtube som gör mig på så bra humör) och när klockan slog 19 tog jag mig ut för en kvällspromenad. Jag ville hinna se solnedgången.


Kom fram till Église Saint-Germain och slog mig ned på en parkbänk. Skrev i min dagbok. Det virvlade med folk, trafik, ljud och ljus runt mig. Försökte få ned stressen jag känt de senaste dagarna på papper. Reflekterade över hur det påverkar mitt psyke, hur det påverkar bilden av mig själv. 


När solen närmade sig nedgång gick jag mot Seine för att vara *i nuet*. Det nuet jag saknat och det nuet jag fått alldeles för lite av under den här pandemin.


Jag stod på bron ett par minuter och tittade ut över vattnet. Gjorde min bästa medveten närvaro-övning. Andades luft som luktade av vatten, avgaser och sen kväll. 

Jag tog ett kort varv innan jag gick hemåt. Det var länge sedan jag var ute efter solnedgången själv, i Paris. Händer så sällan (jag håller mig ofta inne när solen gått ned pga överfallsriskerna). Men jag tror jag hetsar upp mig, att vara ute och kvällspromenera är bland det finaste (i alla fall när det fortfarande är folk längs hela gatorna och klockan inte ens är 20.30 än). 

Vad gör ni för att vara mer i nuet? Dela gärna med er!

4 kommentarer :

  1. Åh, du kom ibäg <3 vad skönt att höra, blir typ lugn av att veta att du är där haha, för tänker att du mår du nog som du ska, du är på plats, liksom.

    Jag är mest i nuet när jag rappar faktiskt! Det är en otrolig mindfulnessaktivitet för mig! Utöver det samtal med vissa enstaka personer som får mig att bli väldigt närvarande. Och bra sex, såklart.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, så himla skönt! Stressigt men värt det, haha!

      Rappar, fan vad häftigt! Berätta mer! När började du med detta? När ägnar du dig åt det? Vad är syftet med rappen?

      Så himla sant. Svårt att vara mer mindful än under bra sex, faktiskt.

      Radera
    2. Haha jag har rappat i drygt ett år nu. Gör det i perioder flera timmar om dagen, i perioder bara väldigt sällan, beror lite på hur jag mår, vilken musik jag har lyssnat på, hur mkt annat jag har för mig osv. Syftet är inget annat än att jag gillar det, som när folk sjunger med i låtar de gillar. Jag har skrivit enstaka grejer själv men ffa rappar jag bara med i låtar jag tycker mkt om, svensk hiphop är ju den musikstil jag lyssnar klart mest på!

      Radera
    3. FAN VAD HÄFTIGT. Är så imponerad på andra sätt att hitta närvaro i nuet. <3333 Särskilt detta!

      Radera

Tack, nu gör du mig glad!

(Alla kommentarer granskas innan de publiceras. Vill du ha svar, så skriv gärna emailadress här!)