Jag trodde nästan Josefin skulle fria till mig

I lördags började jag dagen med att gå till gymmet. Har ju nyligen skaffat gymkort på Nordic Wellness, och ville testa ett av deras gruppträningspass. Det blev ett Zumba kl. 10!

Kan säga att det var LÄNGE sedan jag tränade så pass att pulsen gick upp och att jag blev helt rödflammig. Har tränat lågintensivt nu i mer än ett år (promenader och lätt styrketräning), så det var häftigt att påminnas om mitt tomatröda ansikte. 

Emil hämtade upp mig direkt efter passet, och så åkte vi för att hämta upp vår beställda brunch!

Lorres pizza hade en ny omgång med napolitansk pizza, och då gäller det att passa på!

Vi beställde en svamppizza och en mistaken margherita.

Mistaken margherita var en fluffig dröm av tomatsåsklickar, mozzarella och pesto.

Svamppizzan var en vit pizza med mozzarella, champinjoner, portabellosvamp, vitlök, basilika och olivolja.

Jag trodde inte det, men svamppizzan var överlägset godast! Perfekt balanserade smaker! Plus att det som är så speciellt med dessa pizzor jämfört med alla andra pizzerior i Nyköping är att det är den enda som på riktigt bemästrat det napolitanska; fluffiga, elastiska, nästan sega kanter... Verkar också som att personen som bakar utvecklar sin skicklighet hela tiden, så snart kanske vi har något i stil med 450gradi eller Pupetta här i Nyköping.... (en får väl drömma? 🤷🏻‍♀️).  Alltså blir så glad att det här dykt upp i lilla Nyköping!

I alla fall! Det som var dagens höjdpunkt var ändå det att jag skulle få träffa Josefin och veta vad hennes överraskning var idag! Jag var SÅ pepp! Piffade mig fint och tog lite selfies.

Det var cirkus en timme kvar innan "min chaufför skulle hämta upp mig" och jag satt och pusslade medan Emil satt i soffan. Jag var nervös, pirrig och lite ambivalent över att ha 0% kontroll. Jag visste dessutom att Emil suttit och hemlighetssms:at med Josefin hela gårdagskvällen.

"Men Emil, behöver jag ha med mig något mer?" .. han hörde inte riktigt vad jag sade, men lyfte huvudet och sade "hem till dem?".

DÄR lyste jag upp i hela ansiktet och hans eget antog ett snopet uttryck. "Hemma hos dem alltså! Jag ska hem till dem!".

"Säg inte till Josefin att jag sagt något!" skyndade Emil sig att tillägga. Han var nu smått skamsen. Jag var mest glad att ha lite mer att gå på.

Emil pussade mig hejdå för att kl. 14.45 gick jag ned i trapphuset och väntade på min chaufför. Nervöst.

OCH VEM KOM INTE NED I TRAPPHUSET om inte Emil själv, fem minuter senare, sken som en sol och sade stolt "det är jag som är din chaufför!"... HAHA och så hade han låtit mig stå där och vänta i trapphuset helt i onödan. Jävelskap. 

Vi åkte in mot stan och jag blev starkt förvirrad när vi trots allt INTE verkade vara påväg ut mot Josefins hus. Men det var tydligen bara en undanledningsmanöver, för strax satt jag med en oxfilépizza i knäet och mer pepp än någonsin. 

Emil släppte av mig framför Josefins hus där jag blev välkomnad av en glad tjej i blommig långklänning. Medan jag klädde av mig ytterkläderna sade jag "det är är så spännande! det känns som att du ska fria till mig!" på skämt. 

Hon ledde upp mig till deras sovrum där jag blev bemött av en sagolik Paris-picknick!

Hon hade fixat oxfilépizzan, bakat en hel morotskakstårta, köpt croissanter, bakat bullar med frosting, köpt ostar och ciabatta, godis, ostar och choklad (och Ben & Jerry's också, men den hade hon glömt i frysen).

Förlåt men vaaaaa! Ballongerna var i Frankrikes färger, och i bakgrunden plinkade fransk musik. Det var så fint, och jag blev så rörd! Vi slog oss ned och började mumsa direkt, och pratade om allt som hänt sedan vi sist sågs.

Vi lyckades göra rejäla spår i den picknicken, och jag var glad att jag tagit stretchiga jeans på mig. Jösses Amalia, så gott! och trevligt! och fint! 

Agnes och Jonas kom upp ett tag och jag lekte med Agnes och hennes gosedjur. När de åt middag låg jag och Josefin och dåsade i deras säng och pratade mer, och sedan fick jag gå ned och leka mer med Agnes. Jag lekte med henne via sociala berättelser och hjälpte henne be om ursäkt via sin docka när hennes docka sagt till min docka att hon var ful i håret 🤭 

Kl. 19 kom Emil och hämtade upp mig för skjutsen hem, och vi alla stod och pratade ett tag i köket. Jag fick massor av kramar av Agnes och vi pratade om att jag snart ska leda minisim på simhallen, och hon ska börja gå i en av mina grupper! 😍

Fick dessutom med mig ALLA rester hem.... (det var glass, bullar, croissanter och hela morotskakan).... 

Var så lycklig och glad på vägen hem, men också supermätt. Orkade "bara" en halv påse chips och lite ostbågar på kvällen sen 😂

Emil var också glad för att jag var så glad, och han fick som en paus från frustrationen och oron över den eventuellt nalkande Portugal-flytten... En sån sån sån bra dag.