Regnrusk och halvdan pizzadejt

I onsdags arbetade jag hemifrån igen. Rena fröjden! Hade ju min älskling där hela tiden 🥰 Ser inte fram emot att rekommendationerna ändras (då vår chef säger att vi egentligen inte får arbeta hemifrån förutom nu pga rådande situation 🙄). Det tokregnade hela dagen, och därför var det extra tacksamt att få stanna inomhus.

Under förmiddagen arbetade jag på en kommande utbildning, samverkade via telefon, svarade på konsultationssamtal och hade på eftermiddagen handledning med mina barnmorskor. Lustigt, det där, för ju mer jag tänkt på att eventuellt byta jobb, desto mer pepp har jag blivit på det..! Men i slutet av konsultationen säger barnmorskorna, helt spontant, "det är sådan tur att vi har en så bra mentor! Du är så bra, ger så bra perspektiv, Emelie!" ... och helt plötsligt vill jag aldrig i mitt liv sluta!!! ... men det är väl såhär det kommer vara ett tag. Min ambivalens kommer vara ett stående tema i den här bloggen.

Snart kom Emil hem, och vi fick klappa goseplutten hejdå för en dejtsession. Vi gick till Milano - en pizzeria som bytt ägare (hette förut Fazana) som vi varit ett par gånger. 

Vi slog oss ned vid ett bord vid fönstret och beställde in vår pizza. Jösses, så Emil ser biffig ut på bilden. (han tränar enbart bröst, det syns, va?).

Emil beställde in en BBQ-pizza med kyckling, lök, parmesan och ruccola.

Jag tog en grönkålspizza med mozzarella, bacon, parmesan och såklart friterad grönkål.

... men den var bara sådär. 😕 Åt bara halva och sen kände jag mig klar men otillfredsställd. Tvingade Emil att åka med mig till ICA för att köpa något gott och sött. Sen svängde jag förbi Friskis och hade mitt kvällspass.

Hade tänkt träna lite under passet (om det är lugnt i gymmet får vi själva träna obehindrat) men var för lat och satt och bloggade istället. Skrev exempelvis det här blogginlägget TIHI 🤫