Lösenord

torsdag, november 19, 2020

Saker som smakar gott utgör typ en tredjedel av min livskvalitet

I onsdags arbetade jag hemifrån. Sån tur har jag, att jag kan vakna upp bredvid den här totten. Som ropar på mig från sängen att komma tillbaka, när jag precis klivit upp.


Det var en heldagsutbildning som hölls digitalt. Lite tjivigt, för egentligen var den planerad på Sörmlands museum (som OH MY GOD har den godaste lunchen, ni minns väl?). Men nu var den digital i alla fall, så jag åt knäckemackor medan vi började diskutera Sörmlands nya satsning inom Barnhälsovården: att fånga upp post partum depression hos pappor/icke födande föräldern.


Det har varit i startgroparna ett bra tag, men nu är det äntligen officiellt! BVC-ssk ska nu träffa även de icke födande föräldern för ett samtal om mående och våld i hemmet. Superbt! 


Minou vet att han inte får vara på datorn. Ändå krålar han fram, lite i smyg, närmare och närmare. 


Sätter en tass på. Testar gränserna liksom. "Är det här okej då?"


Ändå lyxigt att kunna jobba okammad i pyjamas, med en katt som sätter tassen på ens axel för att påkalla uppmärksamhet. 


Hade i princip ingen aptit under dagen. Kändes superobehagligt. Jag kände hungern, men hade ingen som helst aptit. Kanske egentligen inte underligt med tanke på att jag under gårdagen varit vrålhungrig exakt hela dagen, men samtidigt blir jag så förskräckt av att min kropp inte beter sig precis så som jag kan förutse. Vill att allt ska vara kontrollerat och precis likadant som vanligt! mvh hispig inför alla sorters förändringar.


Åt i alla fall en äggmacka och sen en ostmacka pga ändå hungrig. Besviken på att det inte smakade gott.

Jag tog en lunchpromenad när det var paus i schemat och gick runt i Nyköping. Fick som nytt liv. Humöret blev mörkgrönt på studs, jag andades frisk luft och kände mig lättad och lycklig.


Tillbaka på klockslaget 13.30 när utbildningen drog igång igen. Soffläge


Hade kattastöd under hela eftermiddagen. Åt en proteinbar för att få i mig något mer näringsrikt.


Somnade nästan i soffan och kände mig varm och seg när Emil kom hem med mjölk och smör (vi skulle baka på kvällen, inför vår 4-årsdag! Kan ni gissa vad? obs! spoilers kommer längre ned i inlägget).

Men innan bakning blev det middag. Min höstiga högrevsgryta! Fastän jag inte hade aptiten så åt jag snällt. Den var god i alla fall. Men inte så god som om jag faktiskt varit sugen....

GUD vad livet blir tråkigt när saker inte smakar gott??? 🤯 Insett att saker som smakar gott typ utgör en tredjedel av min livskvalitet (delat med promenader & Paris då). 

Apropå saker som smakar gott: det var dags för bakning! 


Det var väl inte så svårt att gissa? Emil bakade sina Emil-kakor 😍 Jag satt med och var moraliskt stöd (jag får inte inkräkta på processen eftersom jag inte kan följa recept). Moraliskt stöd = slicka skål och säga "oooh!", "mmm!" och "wow!" vid precis rätt tillfälle. 



Sedan går det inte att baka Emil-kakor utan att faktiskt "prov"smaka. Så det blev kvällsmålet det. (längtar redan till dess att vi kan sluka resten!).

2 kommentarer :

  1. Vet du om man ser mycket våld i hemmen?

    Jag känner igen det där med kontroll och förändringar, bara det att jag följer ”regler och rutiner” utan att känna efter. Tänker ibland hur ”mycket lättare” allt hade varit om jag istället bara kunde känna lagom och följa lagom 😅

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror det är oväntat mycket våld i hemmen, ja. Mer än vad man tänker sig, tyvärr. Särskilt eftersom våld inte bara är fysiskt våld, utan negligering, obryddhet, psykisk misshandel och bara bristande anknytning.

      Radera

Tack, nu gör du mig glad!

(Alla kommentarer granskas innan de publiceras. Vill du ha svar, så skriv gärna emailadress här!)