Perfekt picknickväder innan semesterperiod #2

I måndags hade jag min sista arbetsdag innan semesterperiod #2. Jag föredrar verkligen att ta semester kortare perioder x2, än att ta en lång radda mitt i. Jag blir så apatisk då, vill hellre dela upp det och njuta extra mycket! 

När jag stämplat ut och kände mig redo för en veckas ledighet så bestämde jag och Emil för att ta en picknick på vårt favoritställe. 

På klipporna vid Tjuvholmen. 🥰

Jag var med han 👇🏻 och just idag hade vi så sjukt viktiga samtal. Allvarliga och djupa med mycket igenkänning, kärlek och resonerande kring personligheter, deras handlingar och samvete. Emil har en så otroligt hög känsla av moral och kan knappt förstå att det finns människor i världen som inte vill andra väl. Det är vackert, men också jobbigt för honom ibland. (Gud vad kryptiskt allt detta låter men lovar att det makade sense!).

Plus att vi åt smörgåsar, drack pepsi och blickade ut över vattnet. Det var PERFEKT picknickväder. Alltså HELT PERFEKT. Jag tittade ned på min klocka och sade "18.30. Den 17 augusti. Perfekt picknickväder. Det skall jag minnas till nästa år".

Med perfekt picknickväder menade jag helt vindstilla, lagom varmt utan att vara för varmt, lagom ljust utan att vara bländande, lagom lugnt utan att vara öde och med en sommardoft i luften som aldrig släppte.

Sedan pratade vi om morgondagen, då vi skulle ha en heldag med Emils familj... och så onsdag, när vi ska till Ramdala; den lilla ort i Blekinge där farmor och farfar bor tre veckor om somrarna.