Paris: Dag 4, En traînant dans le quarter

I lördags vaknade jag upp lite efter kl. 09, drog upp persiennerna och satte mig och bloggade om gårdagen. Precis som jag gör varje dag jag är i Paris - en liten påminnelse och återberättelse för mig själv vad jag var med om igår.

Tack och lov hotade inga 40 grader - det hade regnat under natten och temperaturen hade nu droppat tio grader. Det skulle bli mellan 25-30 hela dagen - perfekt! 

Jag hade inga ambitiösa planer, utan små ärenden att göra. Ärende #1: beställa två demi baguette tradition från det lokala boulangeriet, att ta med hem till Sverige. (det skulle bli mitt och Emils kvällmål under söndagen). 

Ärende #2: Njut för fan! 

Det är inga turister här numera, och många av de lokala fransoserna har börjat resa söderut i landet. Det är rätt tomt, och jag måste medge att jag älskar det. Lugnet. Stillheten. Bara Paris. 

Började fota lite portar, och kom på mig själv med att försöka önska fram mitt hem där bakom. 

Vilken port blev er favorit?

Ärende #3: Köpa godis till Josefin (önskesouvenir). 

Ärende #4: Möta upp en kvinna som arbetar med att sälja brödpåsar i tyg. 

Såhär: Under gårdagen hade jag ramlat in på ett instagramkonto tillhörande denna nya satsning, där en kvinna producerade tygpåsar i syfte att minska pappers- och plastsvinnet (som kommer med varje såld baguette). Både för miljöns och brödets hållbarhet. Hur smart som helst ju?! Tänk då på att det säljs sex miljarder baguetter per år i Frankrike. 

Sådana ville jag ha! Jag kontaktade henne och hon bad mig möta upp henne vid en métro dagen därpå. Jag var där, köpte mina påsar och så fastande vi i ett samtal i en halvtimme om hållbarhet, psykologi, marknadsföring (för påsarna) och hur en kan tänka sig få både boulangerier och privatpersoner att verkligen investera i detta.

Praktiska eftersom en kan vika ihop dem och ta med överallt. 👈🏻 Haha, nu låter jag som en levande reklamskylt …. Inte för att jag kommer ha så mycket användning av dem i Sverige men de är så sjukt söta så skitsamma! 

Allt tal om bröd gjorde mig hungrig. Jag gick hemåt, köpte mig en demi tradi på vägen, gjorde mig en picknick och gick ut i parken. 

Picknick i parken - det är äkta carp det! 

Loïc och jag hade skrivit under dagen "kommer du förbi mig något idag?".. "nej, jag stannar nog kvar här i kvarteret och bara tar det lugnt", hade jag svarat. 

Precis när jag ätit upp skrev han: "Är du fortfarande kvar i 6:e? Jag har ett par baguetter till dig, jag kommer!" 

Så finaste bagarkompisen åkte en omväg för att komma och lämna tre färska baguetter till mig. Sånt gör mig glad i hjärtat! Jag mumsade lite på en medan vi promenerade till en annan tågstation där jag lämnade av Lolo. Vi kramades adjö och "hoppas vi ses i september".

Gick tillbaka till studion, vilade mig, pratade med Emil i telefon. Kände mig extra kär och saknig. Blev hungrig igen och åt upp gårdagens pizzarester.

Klockan 19 blev jag sugen på glass. Jag tog en genväg genom Jardin du Luxembourg där molnen visade vackra färgnyanser i blått och grått. Panthéon lurar där bakom. 

Jag har ju letat glass i butikerna i två dagar utan att hitta det jag vill ha - men nu såg jag att GROMs nya månadsmeny innehöll fior di latte. Min nyupptäckte favoritsmak! Jag gick dit och beställde en i storlek grande. 

Svingod men också pissigt dyr (5.8 euro - ni vet att jag kan få 9 demi baguettes för det priset?!).

Hursomhaver. Jag tog en promenad tillbaka och passerade Saint Sulpice igen. Slog mig ned på en bänk och bara observerade allt runt omkring mig. Bestämde mig för att när jag blir rik ska jag leta bostad precis här (haha ouppnåelig-dröm-tackohej).

Satt där och skrev i min dagbok, tittade upp på fönstrena och alla förbipasserade, lyssnade på porlandet från fontänen, trafiken, kyrkklockorna... Finns ingenstans medveten närvaro gör sig så bra.

Vid 20.30 var jag tillbaka igen, drog ned persiennerna och tittade på en fransk film på Netflix. En fransk film med franska subtitles - ja, då kände jag mig queen! (inte för att dialogerna var så avancerade eller ens akademiska men ÄNDÅ). 

Pratade lite till med Emil i telefon innan vi båda släckte ned vid midnatt. Imorgon vid 20-tiden skulle han hämta upp mig vid tågstationen. Jag längtade både på att få komma hem... och att få komma tillbaka hit. 🤲🏻