Katastrofen var nära

I lördags vaknade jag upp kl. 08:30. Minou hade väckt mig flera gånger under nätterna genom att baka och kurra på mitt bröst. Jag smög upp, pussade Emil och Minou hej då och tog mig ut på en morgonpromenad. Så härligt att få lite nya morgonvyer, särskilt med så nära avstånd till vattnet.

Jag gick längs Mälaren innan jag traskade uppåt mot Kottlasjön. Hade tänkt ta mig en tur runt den, men precis då skrev Emil att de alla vaknat. Då började jag traska tillbaka mot lägenheten istället. 

Stannade till på ICA för att handla kokosyoghurt, bröd, smör och risifrutti till frukost. Väl hemma åt vi i godan ro innan vi tog uti med dagens viktigaste uppdrag: att borra i väggen för att skruva upp en hylla. 

Det blev en hetsig diskussion om var vattnet och elen gick, och huruvida vi vågade ta risken att råka borra mitt i en vattenledning. Victoria var helt övertygad om att det skulle gå bra, medan Nathalie var livrädd.

Slutligen kom de överens om att borra ändå. Nathalie sprang och gömde sig i sovrummet, Victoria agerade hantlangare och Emil went in for the kill. 

KATASTROFEN VAR NÄRA. 

...

.... Men det gick hur bra som helst!

Efter att kommit undan katastrofen så spelade vi kort! Ett spel som Victoria och Nattis lärde oss när vi hälsade på i Alicante i januari: Rabino. (tänka sig att det var precis innan corona och karantän, en helt annan värld!. 

       

Sen kom Nattis och Victoria på att de ville ha upp en spegel på väggen också. OJ OJ nu var katastrofen nära igen. 

Bilden nedan illustrerar så precist hur det var: Emil borrar, Victoria är kolugn och Nattis står i ett annat rum och håller för öronen i rädsla. Bilden helt okonstlad. 

Det var supervarmt ute och Victoria sugen på glass. Vi beslutade oss för att ta en promenad ned till hamnen, och ta med Minou. Han var inte världens bästa promenadpartner. Mycket väntan, bärande och plocka-ut-ur-buske. 

Men när vi väl kom dit var det en lång kö i stekhet värme och många hundar omkring, så Minou mådde inte bra. Jag valde att gå hem med honom i förtid och vila under bordet. Minou är verkligen en innekatt. 

Det var för varmt för att hänga ute. Vi var hemma och vilade, jag tog en powernap och två ipren (hade en hemsk huvudvärk) innan vi var tvungna att ta oss iväg kl. 18. Jag och Emil hade planer på att fira Christers födelsedag med ett gäng av hans vänner.

Vi tog oss in på Södermalm och mot restaurangen. Christer hade bokat bord för åtta personer på Koh Phangan. 

Har ni varit där? Det är en thailändsk restaurang som är uppbyggd lite som en djungelfest. Massor med konstgjorda träd, bäckar, rötter, blinkande lampor och till och med konstgjorda sporadiska åskfall. 

När vi kom dit hade Christer och Johanna redan slagit sig ned, och kort därefter kom Simon med sin fru Chirelyn och Linnéa med sin pojkvän Jacob. (Jag känner ingen av dessa, det var kompisar från Christers plugg).

Emil var supernöjd - han får ju nästan aldrig äta thailändskt med mig. Jag är inte mycket för thailändsk mat (då jag inte gillar varken nudlar eller ris), men beställde in en biff i ostronsås med grönsaker. Den var helt-okej-god! 

Vi satt och pratade allihop under middagen - det var roligt och spännande att få vara social med lite nya människor (när det inte händer för ofta MVH introvert).

Efter maten var vi alla sugna på något sött, så vi traskade några meter österut till Stikki Nikki! 

       

Då jag och Emil inte vet vad måttlighet är tog vi två kulor var, som var gigantiska! Fantastiskt stora 🤩

       

Jag tog smakerna New York Style Cheesecake och Banana Chocolate Chip (mycket goda!), och Emil tog också Banana Chocolate Chip och en smak som hette Frukost. Den bestod av müsli, filmjölk och lingon - överraskande god!

Därefter sade vi adjö till de andra som skulle fortsätta hänga, medan jag och Emil tog tuben tillbaka mot Lidingö. Vi önskade åka hem innan det blev alltför sent, för att kunna resa tillbaka mot Nyköping och vakna upp i våra egna sängar. Solnedgången klädde Folkkungagatan bra. 

Vi tog oss hem till Lidingö, såg till att Minou skött sig med Nattis och Victoria (som planerar skaffa kattunge snart!) och sedan packade vi in oss och åkte. 

Rätt skönt att susa på mörka, tomma vägar. Gotiskt romantiskt, typ. 

Jag var supertrött och somnade nästan sista biten i bilen. Vi kom hem till 23:30 och stupade i säng direkt.