Lösenord

söndag, juli 19, 2020

Rostmackor och bekymmersfrihet i Mariefred

Både jag och Emil hade lyckan att få sluta tidigare denna fredagseftermiddag. Redan kl. 14 klockade vi ut och började vår resa mot Mariefred. Vi packade in oss i bilen och för första gången fick Minou åka fastspänd i sitt nya kattsäkerhetsbälte i bilen. 


Jag satt bak med honom för att säkerställa att han kände sig trygg. Jag blir lite åksjuk av det - men vad gör en inte för sin lille krigare?


Han var ändock orolig till en början, jamade och försökte klättra upp på mig. Med tiden blev han mer avslappnad och lade sig i mitt knä. Sista biten låg han till och med bredvid och sov!! (vinst!). 


Vi kom fram till stugan redan kl. 16. Blir alltid lika glad i hela magen varje gång jag ser den sommaridyll och barndomsdröm som denna plats är.


På vägen hade vi plockat upp varsin calzone till Emil och farfar. Här ger Emil mig onda blicken för att jag tar kort på honom medan han äter. 😁

       

Jag och farmor, som inte är superförtjusta i fispizza, åt rostmackor med ost.

    

Jag sjönk sakta ned i ett lugn och njöt av tystheten, naturen och fågelkvittret runt om. Käde mig sådär härligt trött och seg, och kunde tillåta mig att göra det. Ingen stress över att köpa eller sälja bil, ingen tvätt som måste tvättas eller köksbänk som måste torkas av. 

"Vad fint du skrev om mig på din blogg" sade farfar. "Jag blev helt till mig. Så jag plockade massor av blåbär till dig, de ligger i en burk i kylskåpet". 🥰🥰🥰 GULLE FARFAR.

Efter ett par timmar med prat, korsordklurande och stirrande ut i trädgården så kom farfar med en glass. "Här har ni att smaska på" sade han och sträckte oss en sked var.


Jättegod! Trots att det är Häagen-Dazs och inte Ben & Jerry's 😉

Kväll fortsatte i samma takt. Minou låg och vilade i sin transportbur och spanade ut på hundarna.


När solen nådde altanen där uppe så förflyttade vi oss ned till verandan. Där åt vi godis, löste mer korsord och pratade. Emil gosade med en luspudel.


En bit efter kl. 21 gick vi och lade oss i gäststugan, och Emil och jag låg och kramades och pratade. Så himla mysigt. Kände mig, som oftast när vi är här, så avslappnad, bekymmersfri och kär. 

Sedan blev det SVINVARMT under natten och det var ett rent helvete, men det fick vi reda på senare var för att vi inte satt på fläkten 🙃 

Inga kommentarer :

Skicka en kommentar

Tack, nu gör du mig glad!

(Alla kommentarer granskas innan de publiceras. Vill du ha svar, så skriv gärna emailadress här!)