Möta Christer halvvägs

I lördags påbörjade jag dagen med en promenad. Älskar att jag återigen kan påbörja helgmornar med denna tradition! Nedan skådar ni vårt bostadshus medan jag är på väg bortåt.

Efter promenaden gjorde jag mig i ordning. Tog selfies. I vanlig ordning.

Hann äta frukost och pussa på Emil lagom mycket innan klockan blev över 12, och jag tog lilla minin och åkte upp mot Skärholmen. Jag har inte träffat Christer på flera månader (pga ni-vet-vad), men denna gång hade vi beslutat oss för att träffas på halva vägen. Jag åkte upp till Elgiganten vid Kungens Kurva, där Christer numera jobbar.

Ursäkta för århundrades SÄMSTA bild (tagen genom min bilruta i all hast). 

Vi åkte under motorvägen över till Skärholmen Centrum, där det kryllade av folk. Vi hittade ett fik och tänkte ta varsin varm dryck. När jag sedan såg att koppen te för 25 kronor sedan var självservering i landstingsklassiska vita kaffemuggar, och att teet var liptons påste... Då serverade jag mig själv två koppar i ren protest.

"I de här kopparna och för det där priset, då räknar jag med att det ingår påtår!" muttrade jag. "Så jag tar två på en gång". Christer skrattade och höll med.

Så satt vi i två timmar och ketchupade: hur går det på jobbet? med våra partnerrelations? på vänskapsfronten? med hans plugg? vad tänker vi kring sommaren? alla ovissa planer? får vi pengarna tillbaka för bokade resor? hur mår vi egentligen?

När vi kände oss klara på fiket så tänkte jag passa på att gå förbi Cinnabon och köpa med mig ett par bullar till mig och Emil.... men det var stängt 😢

Vi gick runt länge och fnulade på middagsplaner. Sushi? Nej, det gillar inte jag. Pizza? Nej, det finns bara bra pizza innanför tullarna, och in till stan ska vi inte åka. Burgare? Mjo. Kanske. Det finns ju ett ställe bara 10 minuter härifrån, vid Telefonplan. Vi testar åka dit!

KRUBB, heter stället. Ett burgarställe som jag velat testa ett tag, men som inte blivit av pga har aldrig vägarna förbi Telefonplan. Christer och jag parkerade bilen, tog en promenad runt i området och gick sedan in för att käka.

ÅH! De hade en halloumisallad på menyn med friterad halloumi, bladsallad, tomater, friterad grönkål och portabellosvamp. Den ville jag ha! (men skippade sesamdressingen och balsamicon för en tryffelmajo på sidan). Svingod var den (men dyr).

Kolla söt kille! 👇🏻

Christer är verkligen en av mina bästa vänner. Ingenting vi gör är onödigt eller obetydligt. Det handlar slutligen alltid om något viktigt, och att jag upplever att jag får så mycket ut av att prata med honom. Han lyssnar, bryr sig, har kloka tankar och delar själv med sig av sitt innersta. Jag är så oerhört tacksam för att ha en Christer i mitt liv. Han kommer definitivt få komma på min 30-årsfest. (vilket var en grej jag spånade iväg med - hur jag ska fira att jag fyller 30 om två år..).

Efter maten tog vi en promenad till. Åkte linbana.

Gick runt i ett villaområde. Tänkte "ja, här hade en ju kunnat bo"... men ingen av oss är egentligen sugna på hus överhuvudtaget. Det är bara ett fint och lugnt område att bo i, nära stan men ändå lagom utanför.

När vi kom tillbaka till bilen hade jag fått en böter för olovlig parkering på 1100 kronor. Oj. Mitt livs första p-bot. Den sved. Äsch. Försökte lindra min ångest med att tänka att ja, att få komma och hänga med Christer en hel eftermiddag är värt den summan. Lätt.

Skjutsade tillbaka Christer till sin bil, sade adjö och körde sedan hemåt. Skreksjöng i bilen till svenska låtar så jag fick ont i käkarna. Kom hem och lade mig i sängen, fick direkt sällskap av en som ville ligga på pussavstånd.

Mådde jättedåligt resten av kvällen pga min anhörige som inte mår bra. Grät i mer än en timme medan Emil låg och strök mig över ryggen. Sedan bad jag honom bädda ned mig i soffan, koka te och hämta choklad.

Han satte på en film som vi såg nästan hela innan vi tröttnade helt. Under den tiden hade jag både hunnit le, skratta och dra ett skämt, ätit upp en hel chokladkanin, spillt choklad på täcket och fått svårt att hålla blickfokus på TV:n.

Sov djupt.