AW med Malin och mini-helgsfirande

Tisdagen var en bättre dag på länge. Jag börjar hoppas (kanske kommer bita mig i arslet senare?) om att allt kommer ordna sig. Rädd för att hoppas. Men hoppas ändå. Hursomhaver hade jag och min kollega Malin en AW bokad, så jag var piff!

Vi arbetade hela arbetsdagen, jag fick mer information om en krisstödslinje som jag kommer delta i.. Det vill säga: 12 psykologer i Sörmland har anmält sig till att ge av sin tid för att bemanna en telefonlinje för 1) personer som arbetar inom vården med corona-patienter och behöver stöd och 2) anhöriga till personer sjuka eller döda i corona. Linjen kommer bemannas 10-17 varje dag, och jag skall ta en halvdag av min vecka för att svara och stödja.

När klockan slog 16 stämplade vi ut. Precis när det börjat regna. Tur att Malin har bil, så att vi kunde åka torra ned till stan.

AW? ...... ät. 👐🏻

Jag beställde en oxfilépizza och började massakrera den innan jag kom på att jag brukar blogga om min mat. HAH. Vilken bildkatastrof 😱👇🏻

MEN! Underskatta inte en bloggare! Lite klipp-klipp-klipp i bilden och lite närbild och hoppsan! så ser det ut som att jag är ett artistiskt geni med en fullständigt intakt pizza.

Malin och jag satt i 2,5 timme och pratade. Vi pratade lite om stämningen på jobbet, om våra relationer, samliv (Malin är expert på att prata sex), vänskaper, gamla minnen och psykisk ohälsa tidigare i livet. Också en viktig insikt jag fick att kanske försöka bjuda med henne på mer aktiviteter... Hon har ju inte så många vänner här i stan och tror hon känner sig lite ensam.

Trots att vi träffas varje dag och pratar, så kändes det som att vi på länge nu kunde fördjupa samtalet, bortom de där tråkiga vardagsuppdateringarna i fikarummet. Mycket släppte.

Jag kom hem efter 19 (fortfarande tidigt! det är ju det som är bra med en tidig middag), och slog mig ned i soffan med Emil. Jag åt kvällsmål i form av vaniljyoghurt och frysta blåbär. 

Och vi hade MINI-HELGSFIRANDE! För att det var tisdag och både jag och Emil hade tagit ledigt onsdag för att bara ta det lugnt och umgås, bara vi två.