En icke-ledig fredag icke-i-Paris

Igår tog jag sovmorgon. En lååång sovmorgon. Faktum är att jag egentligen bara försökte trösta mig, för egentligen skulle jag suttit på ett plan till Paris denna fredagsmorgon. Istället lät jag mig själv sova.

När jag klivit upp ringde jag några jobbsamtal, och sedan åt jag frukost. En skål med havregrynsgröt med kanel och äppelmos (det är Emil som lurat i mig gröt igen, efter flera år av yoghurt/mack-frukostar!) och en gigantisk kopp te.

Efter frukost gosade jag och lekte med Minousen, innan jag susade iväg för att fika lite med Ninni. Hon bjöd på te och ostbågar. Dessa 👇🏻 var inte lika goda som Estrellas Superbågar. Just sayin'.

Jag beklagade mig för henne angående att jag där och då inte satt på en restaurang i Paris och åt lunch. Men för att gottgöra hade jag bokat träff med Christer uppe på Heron City kvällen till ära, för att käka och snacka skit. I alla fall något. Ninni passade på att bjuda över Emil hem till dem till kvällen, eftersom jag ändå skulle vara borta.

Jag hade valt att boka in ett patientbesök denna fredag, trots att jag egentligen skulle haft ledig dag. Här hann jag med en jobb-selfie mellan kl. 12:45-13:00!

Men artiklarna och därmed begränsningarna började hopa sig... De avrådde nu från alla resor både till och från Stockholm (men även inom Sverige!). Jag ringde min chef lite snabbt för att höra regionens riktlinjer (jag ville ju inte behöva sitta i karantän i två veckor om jag åkte upp till Kungens Kurva).... Men jag visste egentligen redan svaret.

Jag kunde inte åka. Jag inser väl också att jag måste ta ett ökat ansvar som anställd inom vården, och försöka se till att smittospridningen blir så låg som möjligt. Jag var tvungen att avboka med Christer 💔, hade mitt besök och sedan åkte jag för att förbarma mig hos Emil en snabb stund.

Skrev även till Ninni på väg hem, varpå hon svarade "men följ med Emil hem till oss ikväll!". Efter lite diskuterande kom vi fram till att jag skulle laga en lasagne att ta med, och jag satte igång direkt 14:45.

Klockan 16:02 körde jag in den i ugnen. Puh! Jag hade glömt vilket jobb det är att göra lasagne!

Så fort den var klar hoppade vi in i bilen och åkte mot Stefan & Ninni. De hade varit och köpt snacks och sedan dukat hela bordet. Både hundarna var där, både Poppe ned i vänstra hörnet 👇🏻

Och Aston 👇🏻

Hade gjort en enorm form för åtta personer, och vi fem åt nästan hela. Gott med lasagne! Direkt när vi plockat bort tallrikarna kom gottet fram. De hade köpt tre chipspåsar, ostbågar och en stoooor skål med lösgodis.

Vi tittade på en film, Molly's Game. Hjerparna har inte riktigt min filmsmak - de älskar skräck och action, medan jag är mer för feelgood och komedier. Men jag höll ut! I 2 timmar och 20 minuter höll jag ut.

Vi åkte hem runt kl. 21 och jag saknade vår lille kissekatt som bara den. Så glad att få se honom igen! Vi var alla så trötta att vi kröp till kojs med lite mobiltid. Jag skrattade gott och flera corona-memes. Alltså internet är bra roligt ibland.

Och jag måste faktiskt få skratta åt detta när det känns som att allt jag ser fram emot bara tas ifrån mig.

Eller denna klassiker, som Nathalie skickade mig:

Yup.