En intetsägande sista klämdag

Igår, fredags, var jag återigen ensam på jobbet för den sista klämdagen innan julledigheten slutar för de flesta. Jag hade en toppendag arbetsmässigt och fick utföra min första session i den nya WWW-utbildningen jag gått (den som jag åkte upp till Falun för, ni vet)… Svårt, men jättespännande!

I och med att det var klämdag hade jag enbart två besök inbokat och valde att gå hem efter lunch. Det var milt väder och rätt härligt att promenera hem.

Kände mig glad, lättad och kär. Gick  som vanligt på K-brunnar och förstärkte ytterligare min (icke-patologiska!) tendens att låta brunnar styra mitt liv.

Kom hem till en sällskapssjuk liten pälstott som ville lekalekaleka och gosagosagosa. 

Alltså han börjar bli så stor?! Snart sju månader och börjar redan se lite gubbig ut i ansiktet. Min bebis 😭

Emil kom hem lite efter kl. 15 (han fick också sluta tidigare!), superglad efter att ha fått hem sin nya stationära dator han köpt. Han fick leka lite med den medan jag pusslade, och sedan blev jag hungrig.

Vi åt en välbekant måltid i form av surdegsbröd med diverse pålägg, började titta om på serien Sex and the City (som Emil aldrig sett!) och Minou slocknade som ett ljus bredvid mig. Så mycket bus i den lille killen som hade gjort sitt.

Mer intressant än så blir det inte en fredagskväll hos oss. 💁