En katt utan tratt i Mariefred

Klockan 12 på söndagen satte vi oss i bilen på väg mot Mariefred. Det småduggade och Minou satt (om än i mindre skala än tidigare bilresor!) och gnydde i baksätet.

En oväntad vägblockering, en explosiv frustration och en gropig omväg senare var vi framme. Emil var världens nöjdaste över att få friterad kyckling och pommes. Minou hade för första gången på tio dagar fått ta av sig tratten och satt avvaktande i sin transportbur.

KRUBB. 

(jag fick potatisgratäng pga ej förtjust i tunna pommes... är det någonstans en blir så bortskämd som hos sina farföräldrar?)

Sedan tränade vi med att låta Minou och hundarna vara i varandras närhet. Vi satte upp myggnätsdörren som en grind och lät Minou vara fri i vardagsrummet. Farfar följde skidor på TV och Emil lekte med Minou.

Har en ens varit i stugan i Mariefred om en inte tagit en brasbild? 💁

Vi kunde tyvärr bara stanna två timmar innan klockan redan var 16, mörkret hade fallit och det var dags för oss att dra oss hemåt..

Emil hade gjort planer med Andreas att titta på den senaste Star Wars-filmen inför premiären av den nya, och vi möttes hemma hos oss för filmkväll.

För dem, alltså. Jag tycker Star Wars är så oMåTTLiGt tråkigt. Så jag satt vid bordet och bloggade (...och snodde tryffelchips från Andreas).

Minou fick vara utan tratt (under uppsikt) och han var ett riktigt yrväder! Sprang runt och lekte i flera timmar; lilla hjärtat som inte kunnat röra sig, höra eller se ordentligt på mer än en vecka var äntligen OBEHINDRAD. Så fint att se honom hoppa omkring och verkligen känna livet i sig. Han var så lycklig!

När jag bloggat klart gick jag och tittade på Youtube i sovrummet istället. Tittade på dokumentären om Therése Lindgren (meh… har inte följt henne alls tidigare så den fastnade inte riktigt) och blev så generöst bjuden på en oreo-glasstårta av grabbarna.

Efter grabbarna sett klart senaste Star Wars-filmen så tackade Andreas för sig, och vi gick senare och lade oss. Minou hade skött sig så bra utan att klia på sitt öra, så han fick även sova utan tratt...

…. men tyvärr vaknade jag 05:10 av att han låg och kliade, så jag fick vemodigt gå upp och sätta på honom tratten igen. Stackars liten.. Det första han gjorde när jag satt den på honom var att krypa upp på min axel och gosa ned sig i halvvecket. Åh, vad jag hoppas det går över snart och inte beror på en allergi!