I onsdags såg jag ut såhär på jobbet!
Hade fullsmockat schema med konsultation, patientbesök och enhetsmöte. Men efter klockan 15 stämplade jag ut och begav mig mot blombutiken. Jag skulle nämligen besöka Malin med det brutna benet, och hade fått i uppdrag av chefen att köpa med en blomma från oss på Barnhälsovården.
"Hur mycket får jag köpa för?" frågade jag min chef. "Typ 300?"... Min chef blev först tyst, och stammade sedan fram ett svar.. "Alltså låter lite mycket... Kanske 200 kronor?"
Jag köpte en bukett för 300.
Sedan hämtade jag upp minin på Emils jobb och susade iväg till Malin. Hon bor i detta flådiga hus.
Klev in och hittade en Malin med gipsat vänsterben i sängen, benet upphöjt på en hög med fem kuddar och mjukiskläder. Hon har ont, har svårt att sova om nätterna, kan knappt ta sig upp ur sängen och är uttråkad till tusen.
Jag gav henne en påse med lösgodis, choklad, korsordstidningar samt buketten med blommor. Då Malin inte kunde ta sig ur sängen bad hon mig sätta dem i en vas i köket.
Titta, så fin den är! Jag valde ut alla blommorna *stolt*.
Vi satt i hennes säng och ketchupade; hon berättade om hur allt hänt och jag förklarade om läget på jobbet. Vid kl. 17 kom Jonas hem tillsammans med deras lilla dotter Agnes, runt 1½ år, som efter några minuter av blyghet blev världens mest sociala unge.
Vi satte på Pippi och Lotta på Bråkmakargatan på TV:n i sovrummet för att hålla henne sysselsatt, medan vi själv fortsatte prata om allt och inget. Agnes ville gärna dela på mitt äpple med mig, och det är klart gullungen fick det!
Då Jonas åkte iväg på simträning så fick jag äran att lägga Agnes (då Malin inte är fysiskt kapabel till detta). Agnes är dessutom lite rädd för sin mamma med gipset på, för det ser läskigt och ovant ut. Men att natta Agnes gick som en dans och hon somnade på studs.
Då kunde jag och Malin plocka fram godispåsen och gräva medan vi tittade på en slumpmässigt utvald film. Bara sitta och hänga i Malins säng, liksom. När Jonas kom hem vid 20.30-tiden så åkte jag hemåt.
Malin skrev under morgondagen att det första Agnes hade sagt var "Emelie?"... Det fick mitt hjärta att bulta till, skall ni veta!
Vilken fin vän du är!
SvaraRaderaVad snällt sagt!! Men jag känner att det är helt normalt vän-beteende, och vore snarare konstigt om jag INTE gjorde det!
RaderaHelt rätt med buketten! Och vilket gott intryck du verkar ha gjort på Agnes, haha! Härligt att bli föredragen vid nattning framför läskiga mamma! Det låter också väldigt härligt att sitta och gräva i en gemensam godispåse där, framför en film och med en massa tjöt. Får så mycket kuckelimuck-medicinkänsla av det!
SvaraRaderaHahaha, ja, det fick ju mig att känna mig extra välkomnad iaf ;) Och viljan att natta henne igen, om det skulle behövas :D Hur är din kontakt med barn?
RaderaSÅ mycket kuckelimuck-medicin!
Så omtänksam vän du är!
SvaraRaderaTycker det är väldigt kul det här med barn och när föräldrarna ser konstiga ut. Jag och en arbetskamrat födde barn på samma dag (märkte vi när vi träffades på BB dagen efter) och därför var jag i korridoren på BB när hennes 2-åriga son kom för att hälsa på. Och han blev helt förtvivlad över att mamma hade en vit sjukhusrock på sig.
Maw, tack vad fint! Men tycker det är obligatoriskt som vän att ställa upp :*
RaderaHaha, ja, sådant är ett klassiskt exempel! Märkte också hur när jag var simlärare för barn, och sedan råkade möta en av dem på stan (med nedsläppt hår och VANLIGA kläder) hur rädda de kunde bli!
Såklart det är! Men det finns ju olika nivåer av att ställa upp :)
RaderaPå tal om babysim så tänkte jag på dig när vi började på det förra veckan. Får simlärare är jättetrevlig och Fabian ÄLSKADE att bada och simma. Så himla glad hela halvtimmen. Tyvärr fick han sin första förkylning i veckan så vi missade igår. Jag var sjukt besviken för jag hade sett fram emot det sedan förra fredagen och min hjärna vägrade förstå att vi ju ska åka nästa fredag igen.
Åh, vad roligt att höra! Du får gärna uppdatera mig om babysim, det är ju verkligen ett stort intresse för mig!
RaderaVad glad jag blir av att höra att Fabian gillade det så! Och så är det ju - små barn blir förkylda stup i kvarten och jag är ledsen att ni var tvungna att missa ett tillfälle när det så kul. Men som sagt, det kommer fler gånger! (dessutom kan jag tipsa om att om han bara är snorig är det inga problem att åka, det är hosta och feber som man ska undvika att åka till simhallen med ;)
Ska absolut försöka uppdatera dig! :D
RaderaAha, det är ju bra att veta. På vår lapp stod det "är allmänpåverkad av sjukdom" och han var lite hängig och snorig. Så kändes dumt då det ju är rätt utmattande för de små. Plus att både jag och sambon vaknade på fredagen och kände oss hängiga också. Inte konstigt med tanke på hur många gånger vi blivit nysta i ansiktet, haha.