Lösenord

torsdag, augusti 29, 2019

En lättkränkt dag med blixt och dunder

På matsedeln igår hade vi skrivit "falukorv och stuvade makaroner" (holla, Petra!), men i och med att det var strålande sol, 26 grader varmt och prognosen viskade om att det skulle vara den sista riktigt varma dagen på året, så ändrades mina prioriteringar när jag såg att Maxi hade surdegstwist!

"Picknick!" tjöt jag. Emil tycker mest jag är manisk med mina picknicks, men brukar ändå lojt följa med.


Men någonstans i allt detta blev det hur fel som helst, då jag snabbt blev varse om hur lättkränkt jag var denna dag. Minsta lilla kunde få mig att tippa över och tjura ihop, och det var precis det som hände. När vi kom hem till lägenheten så vägrade jag åka ut på den picknick som jag tjatat om.

Istället satt jag på köksgolvet och tjurade, med Emil som satt bredvid och klappade mig på ryggen. Efter dryga halvtimmen började värmen sjunka och jag blev så istället tjurig för att vi INTE åkt iväg på picknick. (hej logik?). (skrattar åt det såhär i efterhand, så jävla fånig jag är).

Emil lyckades efter en dryg halvtimme trösta mig (det tog tid för jag hade ett inre motstånd mot att bli tröstad, kände mig sjukt oförättad av LiVeT SjÄLvT typ och ville bara vara sur) innan vi beslutade oss för att äta smörgåsar i soffan framför The Affair. 

Men sedan insåg vi vilken tur att vi inte åkt iväg på picknick, för det blev mörkt, regn, åska och världens blixtoväder!


Och jag råkade få en bild precis när en av blixtarna slog ned (men fick ingen skärpa så det ser bara ut som att himlen lyser).


Det var extremt mäktigt, och blixtarna slutade inte slå ned. Det var runt 10 stycken på mindre än fem minuter, och åskan dundrade så det skallrade i huset. Vi drog ut alla kontakter, stängde av wifi och satte oss med tända ljus och spelade kort.

Emil och jag gick och lade oss vid 22-tiden, och låg och pratade om allt möjligt i runt en timme. "Hur lycklig är du på en skala från 1-10?" Gulle han. Jag som älskar att utvärdera saker och ting. Tror han är världens bästa pojkvän, så som han står ut med mig.

4 kommentarer :

  1. Är det inte det som kärlek är. Att stå ut med sin partners mindre bra sidor och klara av att hantera dem utan att fräsa tillbaka och skapa bråk.

    SvaraRadera
  2. Aaah!! Hur stört att det vattnas i munnen bara jag läser stuvade makaroner? 😂 Hoppas ni får till det en annan dag när det inte är picknick väder hihi. Även om det inte blev som ni tänkt då <3

    Huu Emelie, får typ en klump i magen när jag läser att du inte mår väl.. Hur känns det nu? Även om jag är x-antal mil bort och vi inte har träffats irl, så vet du att jag finns om du behöver skriva av dig? :* MEGABAMSECYBERKRAM <333

    SvaraRadera
    Svar
    1. hahaha, och igår åt vi det!!! Var bara tvungen att snapa dig om det, hehe ;)

      Jag mår rätt bra nu. Du är så fin, jag känner verkligen att du finns där om jag skulle behöva dig <3

      Radera

Tack, nu gör du mig glad!

(Alla kommentarer granskas innan de publiceras. Vill du ha svar, så skriv gärna emailadress här!)