Vi åkte och kikade på en silvergrå knodd

Om ni bara visste känslorna av nervositet och pirr som gick genom min kropp när jag tog den här bilden. Klockan var strax över 16, och jag och Emil hade börjat bege oss norrut, mot en kattuppfödare i Nykvarn. Jag hade sett fram emot det här hela dagen, och hade efter en stressig eftermiddag börjat landa i var vi var på väg.

Vi tog landsvägen från Nyköping in mot Nykvarn, och det skulle "bara" ta 45 minuter. 45 ynka minuter av nervositet och pirr. Försökte att inte ha för höga förväntningar. "Blir det något så blir det något!" menade Emil som höll sig realistisk.

Vi kom fram till ett pampigt hus och blev varmt välkomnade av uppfödaren Julia och hennes familj. Sedan blev vi ledda in till ett litet hus på tomten, där mamma och ungar fick bo i lugn och ro.

Alltså det kändes helt overkligt att se de små! Jag har ju sett hundratals bilder (minst) på olika Russian Blue-katter på senaste tiden, men ingenting slog att se rasen på riktigt. Så vansinnigt vackra - och till och med vackrare i verkligheten. Små och långa, slanka men muskulösa, silvergrå päls, smaragdgröna ögon. 

Här har vi modern; en femårig klassisk Russian Blue som heter Masha (e.g. SE*Jula Spirits Siri).

Denna kull, som beräknades bli hennes sista, fick hon två små välmående hankatter. Först trodde de att ena av dem var en hona, men det visade sig vara två små pojkar.

Den till vänster skulle eventuellt bli vår.

Vi satt där ett tag med två kattungar klättrandes över oss, deras små klor och tänder bet in i kofta och händer och jag och Emil fnittrade förtjust. 

Jag frågade alla mina frågor om ögonlysning, leverans, moderns temperament, pris och allt därmellan. Uppfödaren frågade oss om sysselsättning, syfte med köp och lite om hur vi tänkte kring avel. Ett villkor för köpet var att hanen skulle hållas okastrerad fram till en första parning, för att hon skulle kunna föra rasen vidare. Priset skulle vara 16.000 kronor, inkluderat vaccinering, ID-märkning, besiktning, avmaskning och ögonlysning.

Jag bad Julia om att få ta en promenad med Emil och prata igenom allt. Väl ute på gatan ringde jag även upp min faster Malin, som jobbar på en veterinärklinik, och diskuterade igenom villkoret. Emil och jag kramade om varandra - vi båda hade fallit handlöst för den lilla knodden. "Ska vi köra?".

"Ja, det gör vi."

Så kom det sig att den lille kattungen blev tingad. Av oss. Kontrakt skrevs på och handpenning swishades. 

Från och med den 9 oktober har vi den här sovandes hemma hos oss istället.

Klockan var över 18 och vi var vrålhungriga. Med adrenalinet pumpandes i blodet åkte vi till ett burgarhak i Södertälje som vi blivit tipsade om för ett bra tag sedan, men aldrig haft tillfälle att prova. Perfekt tillfälle nu!

M&M Burger ligger i utkanten av Södertälje, och var väldigt lugnt på kunder när vi kom dit. Både jag och Emil tyckte däremot mycket om interiören.

Vi beställde in en stor mixbricka - halloumi, tryffelburgare, pommes, nachos, friterade kycklingvingar, lökringar och chili cheese tillsammans med tre dippar; tryffelmajo, chilimajo och vitlöksmajo.

Gulle han som jag snart har katt med!

Vi beställde även in varsin milkshake, gjord på Ben & Jerry's Cookie Dough. Helt fantastiskt god, med stora kakdegsbitar i! Mmmm, perfekt att fira med!

Jag fick dessutom all halloumi, för Emil gillar inte det... Score! 

Mätta, belåtna och pirriga åkte vi vidare hemåt. fram och tillbaka slängde vi med kattungens namn, och det kändes helt overkligt. Jag hade redan börjat googla klösträd. Jösses. 

Vi ska bli med katt?!

Vilka av er har katt? Berätta allt!