Söndag! Jag och Emil snodde med oss Colin för att åka och äta en dunderfrukost på Denny's (och för att Ninni och Stefan skulle få lite egentid, ssssh!)...
Fast det vi inte räknade med var att det skulle vara kö ut på gatan. Tydligen ville hela Florida äta frukost på Denny's. Vi fick skriva upp oss på en kölista och vänta 20 minuter ute i värmen. Snacka om att jag var hangry AF - dvs skitsur och riktigt kort i ton mot Emil (hade bestämt mig för att allt var hans fel).
Men efter 20 minuter blev vi insläppta och fick vårt bord - jag och Emil beställde in en vaniljmilkshake att dela på (för att Denny's har de godaste milkshakes vi druckit). Colin beställde in Très Leche pancakes, med kanelsocker, jordmandelglass och grädde.
Emil och jag beställde Cinnamon Roll pancakes att dela på; pannkakor med kanelkross (typ fyllningen i kanelbullar?!) och en liten bägare fylld med varm cream cheese frosting.
Alltså satan i gatan så goda de var. Smakade precis som kanelbulle, fast i pannkaksform. Det var mjukt och fluffigt från pannkakorna, knaprigt från kanelkrosset och krämigt och syrligt från cream cheese-frostingen. En perfekt kombination!
Efter pannkakorna så var vi mätta och glada, och tänkte fortsätta gårdagens Gamestop-äventyr. Colin hängde på, och vi tog bilen en halvtimme in mot Orlando. Där hittade i det Gamestop som hade det sista spelet Emil letade efter!
Jag hittade en kramdjurs-giraff som kommer passa perfekt på mitt kontor! Colin hittade också Fortnite-merch som han blev riktigt sugen av, och eftersom han fyller år nästa vecka så valde jag att köpa det till honom. Han blev så glad!
När vi var klara på Gamestop passade vi på att gå in på Walmart och kika lite, men hittade varken nya spännande glassmaker eller annat häftigt vi ville köpa. Nedan ser ni hur Emil försökte fråga en Walmart-anställd om deras utbud av samlarkort.
40 minuter senare så landade vi hemma på hotellet igen. Precis då fick vi ett pling på mobilen:
De var alltså ute och förberedde lite saker till kvällens "födelsedagskalas".... Alltså till Colin!
Vi tre stannade och chillade lite på hotellrummet. Emil fick mysa lite med min nya giraffkompis, medan han spelade sina nya spel.
... Och Colin satt och byggde ihop dina födelsedagspresenter han nu fått från mig (och Emil, som hakade på min idé och lät honom köpa en till).
Ninni och Stefan kom tillbaka, och skulle ge sig iväg för att shoppa och käka. Vi hakade på. Yayyy, mer shopping!! (sade jag inte).
En av Emils önskemål innan hemresa var att äta äkta amerikansk friterad kyckling. Vi hade hört gott om Popeye's, och valde därför att åka dit.
Det visade sig dock vara ett misstag, med tanke på att servicen var under all kritik. Jag har aldrig varit med om något liknande. Personalen var ointresserad och nonchalant, vi fick vänta pinsamt länge på vår beställning, varpå vi inte alls fick det vi beställde (jag var tvungen att gå tillbaka två gånger till disken och be om rätt, så att när vi väl fick det vi beställt hade vi 2 rätter extra som de gett oss felaktigt...), och så glömde de såserna (fick jag också gå tillbaka för).
Vi hade beställningsnummer 18, och när jag står och ber om att få "rätt" maträtter så kommer en man upp till disken och säger "jag har väntat i trettio minuter nu." ... "oj, vilket nummer hade ni?".. "Nummer 12.".. "Oj, har ni väntat så länge? Er måste vi ha glömt!".
Men när vi väl åt.... Då var det faktiskt svingott. Riktigt krispig, saftig kyckling i goda såser, goda tillbehör och bra tillagat. Men på grund av servicen... Nej, aldrig i livet att jag skulle gå tillbaka.
Då Emil lyckades pressa i sig sin mat + det som vi felaktigt fått, så hade han ett rejält matkoma. Vi åkte och vilade på våra respektive hotellrum, innan det var dags för födelsedagskalas i X-fams hotellrum.
De hade pyntat med lite girlanger, fixat allas favoritdricka och även fika. De dukade fram en Oreo-tårta och ett flerpack med olika sorters muffins.
Jag, som inte är en tårtperson, blev mest sugen på att testa muffinsen: chocolate chip, double chocolate, blåbär och kanelmuffins. (Kanelmuffinsen var godast!).
Vi sjöng för Colin, och sedan fick han även ett par presenter från Stefan och Ninni. Slutligen satt vi och diskuterade morgondagen, som skulle bli min och Emils sista dag här i Florida. (Vi hem på tisdagen, medan X-fam stannar kvar en extra vecka).
Emil berättade att han hemskt gärna vill se en levande alligator innan hemresa - så vi kom överens om att åka på alligatorjakt under morgondagen. Vi bestämde även att ta en sista middag på den restaurang som gett oss den bästa matupplevelsen i USA hittills (cliffhanger!).
Efter kalaset gick jag och Emil in till oss, tittade på Netflix, åt pringles och oreos och bara tog det lugnt. Jag somnade redan vid 21, så trött jag var..!
Emelie, vad roligt det har varit att läsa om er resa. Jag undrar vilka iakttagelser du har gjort när det gäller matkultur i USA jämfört med Sverige. T ex så tvivlar jag på att det sällan är 20 minuters kö i Sverige för att äta frukost. Eller kanske andra saker du lagt märkte till under resan som skiljer Sverige och USA?
SvaraRaderaDet beror väl på vilken stad det är, kan jag tänka? Här är vi ändå ute i vildmarken (dvs inte bredvid en storstad) och ändå är det kö? För att få kö till frukostställen i Sverige måste en nog vara i en stad, säg Stockholm/Göteborg.
RaderaMen det finns massa saker som skiljer åt!
1) Matportionerna: Small här är som medium i Sverige, Medium här skulle varit Large i Sverige, Large här är större än vad vi ens erbjuder. Alltså, att beställa en maträtt här och den är dubbelt så stor som på en restaurang i Stockholm. Dessutom blir servitörerna/servitriserna upprörda om man inte äter upp allt/inte beställer både mat och dricka, fastän allt är så stort.
2) Det står kalorier på allt. Efter varje maträtt i restaurangmenyn, på alla livsmedel i butikerna och på alla reklamblad en får. Exakt kaloriantal för varje maträtt - och det antalet är aldrig under 1000 kcal för en maträtt.
3) De äter frukost runt 9, lunch vid 13 och middag runt 19. Sedan verkar det vara rätt dött på restaurangerna vid resterande tidpunkter, men de är alltid öppna. Oftast dygnet runt.
4) Det är svårt att beställa grönsaker och frukt. Det är mest pasta/pizza/potatismos/pommes till, och om det är några grönsaker är de antingen dränkta i sås eller dressing. Frukten är sällan färsk utan oftast glaserad eller kanderad.
5) Det är snabbmat överlag. På restaurangerna går det fort, och även i matbutikerna är det mycket snabblösningar - frysrätter eller mikrorätter eller sådant man bara ska blanda med kokande vatten och så är det klart. Inte så mycket färskt som en lagar långkok på.
... Det är det jag kommer på, på rak arm..!
6) En måste dricksa! Det ingår inte i priset, utan en måste alltid lägga på 22% på notan. Så om man har käkat för 100$ så förväntas man lägga 122$. Och samma sak om man handlar i butik - när man kommer fram till kassan läggs det på en avgift för tax, som man kanske inte räknat med... (alltså momsen läggs på efteråt i kassan).
RaderaTack Emelie för ditt långa svar! Det var spännande läsning!
SvaraRadera