Söndagen som blev en moffdag

I söndags vaknade jag upp runt 7-tiden, då min kissblåsas minimala storlek gjorde sig påmind. Jag smög ut spritt språngande näck och hukade mig på tomten. Det är så en gör ute på landet. Jag hade sovit dåligt (fullt med mardrömmar) och Emil sussade fortfarande. Jag tog mig sedan ut på en promenad i området för att lufta tankarna.

Gick förbi kossorna. De iakttog mig mycket noggrant.

Fortsatte min promenad genom skog, gård och grusplan. Blickade ut över Mälaren och lyssnade på fåglarnas morgonsång. Det var krispigt ute, men inte kallt. Lite så att en verkligen vaknade.

Eftersom vi inte hade någon bil var farfar generös nog att erbjuda att vi åkte hem till oss i hans bil, och att han sedan körde den tillbaka. Snälla, underbara farfar. En kan alltid lita på att de finns där till hands när det gäller. Dessutom var det väldigt intressant att få en liten roadtrip med honom, och lyssna på hans erfarenheter och historier om saker som hände i hans liv innan vi ens fanns.

När vi kommit hem och kramat farfar adjö så tog vi en promenad upp till Emils jobb i stan, för att hämta hans cykel. Vi ramlade förbi Espresso House och bestämde oss för att ta en spontanfika.

Medan vi fikade så fick vi Emils far på tråden, som kom med den briljanta idéen att vi kunde låna Kerstins bil (hon är bortrest i Ullared) fram till onsdag (och att jag således kan få skjuts till flygplatsen!). Kändes så bra! Vi möttes upp och fick bilnycklarna.

Vi åkte och handlade, och sedan kastade jag mig ned i sängen. Alldeles slut kände jag mig.

Det var egentligen meningen att vi skulle äta rester (broccolisoppa), men ingen av oss tyckte att det var tillräckligt bra som tröstmat. Efter att ha legat och kramats ett tag bestämde vi oss för att slå på stort: hemgjorda högrevsburgare med sötpotatispommes och flertal såser.

Och tittade på säsongsavslutningen av Bäst i test. Så förbannat gott, och precis vad vi förtjänade.

Inte nog med det; vi hade köpt med oss varsin kaka från Subway, och även en morotsmuffins från Espresso House. Jag tyckte att det var hög tid för moff.

Tillsammans med en halv påse tryffelchips och lite oreo-choklad så. Var alldeles svullmätt när jag sedan gick och lade mig för att läsa runt 21-snåret.

Påbörjade en ny roman - en riktigt cheesy feelgood-roman. Men det är precis den sortens känsla jag ville ha i kroppen. En bok om matlagning, resande och kärlek.