Pierrade-premiär och Munchkin i fem timmar

Fredagens fredag! Den dagen som jag irritabelt nog kom till jobbet kl. 7 och hade fått återbud på samtliga mina besök: förutom det sista, klockan 15-16. VARFÖR blir det alltid så en fredag? Så att en måste sitta och väääänta på att få gå hem? Så himla himla typiskt. (Jag lyckades ändock underhålla mig genom att skapa ett material för bildschema för barn som jag laminerade och klippte ut).

När jag kom hem svärvade jag om till lite "psykolog-inadekvat" klädsel och förberedde inför kvällen.

På matsedeln stod det pierrade och ja, det stämmer! Vi skulle ha spelkväll och middagen till ära skulle vi inviga vår nya pierrade-grill (som vi fått i inflyttningspresent för åratal sedan egentligen...).

Det här är alltså pierrade: en grill med en stekhäll och en grillsten, och under massor av små teflonspadar vilka var och en får en egen färg på, och kan steka vad de vill. Det är ursprungligen en fransk mackapär, och är till för att en skall grilla kött och grönsaker på hällarna, och smälta ost i spadarna under. (och sedan hälla den smälta osten över maten på tallriken, mmmm..!).

Vi hade förberett med marinerad zucchini, färska champinjoner, grottlagrad gruyère i stavar (tänker på dig, Sara!), uppskivad ryggbiff samt majskolvar. (och bröd som inte är med på bild).

Medan vi väntade på gästerna så ringde Emil ett samtal till sin far. Vi måste tydligen byta bromsgrejer på bilen eller var-det-nu-var. Äsch, Emil fixar!

Festligt klädd som han var i sin flamingo-skjorta, så tog vi ett par selfies. Föreviga, föreviga!

Så kom gästerna: Fredde, och hans kollegor Aziz och Mats. Aziz har vi ju hängt med en hel del tidigare, men Mats var ett helt nytt ansikte för både mig och Emil.

Vi var mycket nyfikna på att testa den nya grillen. Och det är ju faktiskt lite härligt att sitta runt ett bord; alla får grilla sin egen mat; vi pillar och pratar och donar och käkar. Himla bra grej!

När vi käkat och fått matkoma hela bunten flyttade vi över till soffan, och plockade fram Munchkin. Det var dags för middagen att övergå till spelkväll..!

Emil berättar något ur reglerna som verkar vansinnigt fascinerande, tytt från Azizs ansiktsuttryck.

Vi satt länge. Vi började spela lite innan kl. 20, och vi satt i en, två, tre, fyra, ja, fem timmar...! 

Moa, Freddes tjej (och numera sambo) kom förbi en stund, men då hon är totalt ointresserad av Munchkin så åkte hon kort därefter. Tror jag det, som vi satt och byggde strategi, spelade strid efter strid, backade, avancerade, funderade...

Samtliga personer var nära att vinna flera gånger, men på sluttampen tog Fredde hem det med en strid där vi alla redan spelat ut våra bästa kort för att förhindra att de andra skulle vinna. Klockan 01 på natten tackade vi för oss, sade adjö i dörrposten och kastade oss i säng.

Vilken kväll! Vad tycker ni om brädspel?