Plankstek och livepodd för Emils födelsedag

ALLTSÅ IGÅR. Alltså IGÅR. Det var en så förskräckligt, förjävla, fantastiskt, förtjusande, fenomenalt bra kväll! På riktigt alltså. Gudars. *dreamy eyes*

Det var ju prick en vecka efter Emils födelsedag, och då samma kväll som vi skulle få ta del av hans födelsedagspresent: finmiddag och livepodd uppe i Stockholm. Efter mina patientbesök svirade jag om till något lite *sexigare* och kände mig redo för firande.

Emil hämtade upp mig utanför jobbet med minin, och upp till Stockholm far vi! Medan vi åkte lyssnade vi givetvis på senaste poddavsnittet av Adam och Kompani....

Väl uppe parkerade vi bilen (och betalade 170 kr för tre timmars parkering?!?!?!) och sedan styrde vi stegen mot restaurangen där jag bokat bord. Jag stannade Emil på vägen och sade "Åh, selfie! Emil, vi måste ta en bild!".

På vägen gick vi förbi Cirkus Arena, där vi timmarna senare skulle titta på livepodden. Men först: KRUBB.

Tre minuters promenad bort, och vi skulle hit: Villa Godthem!

Villa Godthem är beläget på Djurgården och är en högklassig restaurang med förnämligt rykte. Inredningen är elegant, men fortfarande lite burlesk och mysig. Jag älskar det.

Jag känner till det för att pappa för ett par år sedan bjöd familjen på finlunch där. Här kostar förrätterna inte mindre än 200 kronor, och en varmrätt kan lätt gå över dubbla. Men oroa dig inte, Emil, det är ju din present! Emelie langar the cash.

Söte, söte du. 

Vi beställde varsin plankstek: det obligatoriska valet. Ryggbiff medium rare, med pommes duchesse, färska haricot verts, tomat, baconkrisp och friterad persilja. 

Alltså den är så förjävla god. Nästan värd sina fyrahundrapix. (Den får 8/10 av mig och 8,5/10 av Emil).

Men det som jag tycker mest om med restaurangen, är stämningen. Den är liksom så romantisk och en känner sig så exklusiv och vuxen.

Efter maten, och när vi suttit och hållt varandra i händerna och tittat varandra lidelsefullt i ögonen och allt det där *puttiga kärleksfulla*, så gick vi tillbaka till Cirkus. Nu hade mörkret fallit på och folk hade börjat droppa in.

SNART SKULLE LIVEPODDEN DRA IGÅNG. Vi hade fått riktigt bra platser (jag satt ju och uppdaterade hemsidan frenetiskt när biljetterna släpptes), och hade god blick över scenen.

Och där var dem; Adam, Vanessa och Daniel! 90 minuter satt vi och skrattade nästan konstant, klappade händerna och riktigt njöt av föreställningen. Den var förskräckligt rolig - till och med roligare än jag förväntat mig!

Klockan 21 slutade livepodden och vi skyndade oss ut till bilen innan ruschen, samt innan parkeringen skulle gå ut. "Jag har skrattat så jag har ont i hela käken!" berättade Emil.

I mörkret susade vi hemåt, 1½ timme på tomma vägar, med musiken på full blås och Emil med sin hand på mitt knä. Det var en så mysig bilfärd i mörkret, och vi satt och log och tittade på varandra kärleksfullt återkommande.

Väl hemma såg jag att vi hade fått paket. Finaste Evelina hade skickat sin favoritchoklad från Malmö, och vi var tvungna att prova omedelbart!

Hon säger att den tydligen finns överallt - men jag har då aldrig sett den i Stockholm/Nyköping? Någon annan som är van vid denna choklad?

Emil och jag provsmakade framför snapchat och det var en söt blandning av vit choklad, nougat och hasselnötter. Emil tyckte om den skarpt, men själv hade jag svårt för nougaten. (Jag gillar inte nougat)... Men jag var sååå glad och tacksam över att Evelina tagit sig tiden att köpa och posta den. Hur fin vän?! TACK!!!

Vi somnade inte förrän lite innan midnatt - helt utpumpade av en magisk kväll. Morgonen därpå, när vi åkt till respektive jobb, skrev han i messenger:

Alltså GOOOOS!

(och dessutom, om man går in på Adam Alsings instagram och kollar senaste inlägget, så kan man se Emil om man zoomar in i vänstra hörnet).

Det var Nattis som skickade mig det :')