Christer-häng, Pizza Hut och att skrapa bilrutan från insidan

På lördagsmorgonen vaknade jag vid åtta-tiden, smög upp i det kalla vintriga och mötte farmor ute på verandan. Solen hade nyligen gått upp men landskapet lystes upp främst av den vita snön.

I och med ovan beskrivna landskapsvy samt svidande mensvärk så beslutade jag mig för att gå en kort promenad runt kvarteret. Jag satte på mig två par mjukbyxor, tröja, tjocktröja och vinterjacka, vantar, halsduk och mössa och så pulserade jag ut genom grinden.

Det var jättejättevackert.

Helt vitkrispigt och tokfint. Jag som hade planerat vara ute en tio minuter fastnade och var inte hemma förrän femtio minuter senare.

När jag kom tillbaka var insidan av låren röda och ömma av kölden, och jag slöt in mig vid brasan för uppvärmning, drack en kopp te och började lösa mitt favoritkryss.

Två timmar senare lufsade en Emil upp ur gäststugan. Vi åt frukost, duschade (ihop för att spara varmvatten = någon av oss måste kompromissa med temperaturen = Emil var ett hjärtegull och kokade sig själv frivilligt).

TYCKER OM HONOM SÅ MYCKET.

Lite efter 12-tiden var det dags för oss att börja rulla. Emil satte på sig handskarna (om det är något vi saknar i vårt liv så är det rattvärme) och så körde vi upp mot Stockholm.

Första anhalt var Farsta Centrum. Mer specifikt Jack & Jones - Emils favoritbutik som inte finns i Nyköping. Här fick Emil gå in och testa kläder och köpa lite för över tusenlappen (tänk vad shopping är DYRT). Jag var ett stöttande smakråd! "Nej, den där polotröjan får ditt huvud att se ut som en rund svamp" och "JÄV-LAR vad snygg du är i den där kavajen!!!".

(Sen kom det ett butiksbiträde som försökte övertala mig att Emil visst skulle köpa den där tjocka polotröjan: "Men jo, den är ju skitsnygg på honom! Polotröjor är riktigt hett nu alltså" medan Emil sade att "Nej, men hon tycker mitt huvud blir så runt i den" följt av "Men neeeeej, det är skitsnyggt!" och jag som står där och bara känner "fulfulfulfulFUL. :))))".

Emil hade lagom köpt en tröja, en blazer och en kavaj när Christer hörde av sig och var på väg. Han hade precis slutet jobbet och vi skulle mötas i Farsta. Det var nu ändå tre veckor sedan vi sågs.

Vi köpte snacks, åkte hem till Christer och satt och snackade skit i ungefär två timmar. 

[KLIPP TILL] Christer och Emil skrapar Christers bil från insidan. 

Dags för efterlängtad middag på Pizza Hut!

Här är två av de bästa grabbarna i världen. Menar det till 110%.

... och en stor pizza med ostbollar i kanterna! Delade med Emil, supreme/margherita. 

Vi åt oss så pass mätta att vi började betvivla magrum för snacks. Men snacks, det lyckas jag alltid få ned på något sätt. Vi återvände till Christers hemvist och slog oss ned i soffan med stora koppar te, pepsi max och snacks.

Sedan fortsatte snacket. Oavsett vad vi snackar om så blir det alltid så intressant och viktigt med Christer. Har verkligen saknat att få höra hans del i djupa diskussioner - han är så klok, realistisk och inkännande på en och samma gång. Antalet sådana personer i mitt liv kan jag på riktigt räkna på min ena hand.

Jag blev också så glad av att Emil började planera resor och aktiviteter för oss framöver, att vi skall umgås mer och uppleva saker tillsammans. Emil föreslog Gotland i sommar, Boda Borg någon helg framöver och även äta på en restaurang tillsammans i Handen nästa gång vi åker upp.

Efter 21-tiden började mina ögonlock bli tunga (i samband med att Emil och Christers samtalsämnen började glida in mer på tv-spel) och då var det dags att åka hemåt.

Väl hemma så hade jag en lugn och lycklig känsla i kroppen - helgen jag haft kändes så optimal.