I tisdags traskade jag till jobbet lagom efter att solen gått upp (en ynnest! jag carpar AF) och tog vägen längs ån in mot lasarettet. Det var ett gulfärgat lövlandskap.
På jobbet klädde jag mig så att jag nästan bar kamouflage i mitt eget kontor.
Jag fick ett tacksamt återbud, vilket gjorde att jag kunde gå hem tidigare för att vara med Minou. Emil skulle komma hem senare efter gym, och jag hade en AW planerad med mina kollegor. Därför kändes det viktigt att vara med honom en extra timme innan AW:n.
På vägen hem gick jag under ett träd som, helt plötsligt, släppte en helt bunt med sina löv. De singlade ned över mig som ett lövregn. Ett gult lövregn. Det var riktigt häftigt och jag tänkte "sådana här minnen ska en spara på".
Kom hem till en kramgo' katt som mutades med att få spana på balkongen medan jag åt mellis. Annars har jag en som ska klättra i knäet, hänga på axeln eller bli allmänt beundrad (är alltså så den första halvtimmen en är hemma) så svårt att få lugn och ro att äta då. Var extremsugen på äppelpaj så blev en snabbvariant på skuret äpple, doppa i en kanel/kardemumma/sockerblandning och sist i vaniljyoghurt. Det dög i krig.
Hade fått hem en novellsamling jag beställt!
Sen blev det gos i soffa. Bara en halvtimme till dess att jag skulle gå - det var dags att maxa närvaron med pälsklumpen.
Kl. 16:20 gick jag in mot stan och var först på plats på restaurangen vi bokat AW. Japp, ni gissade rätt.
Det var jag, Malin, Ansi och Malena. Ida hade semester. Vi andra samlades för att fira att Malena nyligen fått sin psykologlegitimation! Heja heja!
Jag beställde en Nyköpingsmacka. Servitören som kallar mig "en av deras allra mesta stammisar" (därav gillar honom) frågade om jag inte skulle beställa dricka också. "Nä, jag kommer ju hit igen imorgon, kanske bra att spara lite till dess".. "Just det, jag såg det!" svarade han. #mestastammis
I alla fall: Nyköpingsmackan. Som en oxfilépizza, fast på surdegsbröd. Kan man säga. Jättegod i vilket fall och lagom för att ätas upp i en sittning!
Vi pratade 90% jobb. Det blir lätt så på en AW; klagomål, förhoppningar, tankar och aktualiteter. När jag gick hem hade det blivit mörkt och jag kom hem till Emil, korsord och Mästerkocken.
Såg första avsnittet men kommer definitivt försöka titta ikapp! Helt plötsligt började Emil få en känning i halsen, och jag undrade om jag inte var lite varm och seg? "NEJ vi håller inte på att bli sjuka!" sade jag, eftersom jag tänker mig att inställning bidrar avsevärt, på ett somatiskt plan.
Och se där: både jag och Emil var pigga och krya när vi vaknade dagen därpå. Har bannemig inte tid att bli sjuk nu - för mycket saker som händer i november!!!!
Vem hejar du på i mästerkockarna? Jag älskar Sigrid och Sandra!
SvaraRaderaJag skulle också vilja bli stammis någonstans, men det handlar ju inte bara om att vilja utan att faktiskt hitta ett ställe som är såpass trevligt, gott och mysigt att man vill vara där så ofta som möjligt. Är 100 % procent otrogen mot alla caféer (men så blir det väl när man recenserar caféer och vll testa nytt) (eller okej återkommer till vissa) men har inget stammiscafé, och ingen restaurang här i närheten är tillräcklgit bra... Det närmaste stammisställe jag har är att vi alltid veckohandlar i samma butik, men det är mest bara för att den är närmast :(:( Har du några fler ställen som du är stammis på, utöver ät. och det indiska stället i Stockholm?
Åh, jag har bara hunnit se ett avsnitt än så länge, så inte börjat heja på någon! Men sedan kom jag på att Sandra Mastio, det är ju hon som Evelina arbetade för??? På den restaurangen? Är inte det SÅ coolt? MVH dum som inte fattat det tidigare.
RaderaHaha, åh, det är svårt att bli stammis när man inte gillar något tillräckligt. Då finns det ju heller inte någon mening med det - för vem vill bli stammis på ett ställe man inte ÄLSKAR?
Jag brukade vara stammis på Saint Malo (crêperiet i Paris) som jag gick till varje tisdag typ. Ägarna blev ju kompisar med mig och vi följer varann på instagram. Men nu har de sålt till några andra och jag kan aldrig gå dit igen 😭😭 Det skulle inte vara samma sak.
Hade nog varit stammis på Pupetta och såklart en boulangerie som jag bott kvar i Paris. ÅH NU FICK JAG ONT I MAGEN AV SAKNAD OCH LÄNGTAN. Tänk om jag BOTT KVAR...…………….
NEEJ gud vad häftigt!? Kan inte du be Evelina dela med dig av lite Sandra-skvaller till oss? Tycker Sandra är supercool!!
RaderaFår ont i hjärtat bara av att tänka tanken på att bli stammis på ett ställe och att det sedan lägger ner, gud vad tomt det skulle vara :'(
Apropå Parislängtan: Paris finns ju kvar. Du är ju inte där just nu, men livet är långt och trots att jag förstår att du vill vara där nununu så kanske det är möjligt att utöka tiden i Paris mer framöver? Du skulle inte ha möjlighet att starta någon egen verksamhet som du kan arbeta med på distans (dvs vara i Paris) eller något liknande? Önskar så att du på ett smidigt sätt kunde få uppleva båda världar, både trygga Nypan med Emil, Minou och vännerna där men också att du kunde få göra spännande upptåg, tala franska och äta nutellacrepes i Paris <3
Haha, otippat att jag faktiskt såg denna kommentar? Men bra minne, Emelie! Jag jobbade som Sandras ”högra hand” i köket gällande smaker och kombinationer.
RaderaSandra driver ju en restaurang i Malmö med pizza som grund, men toppingen i sig är en smakupplevelse och rätt i sig självt, serverat på en pizzabotten, typ.
Sandra är en oerhört varm person, och behandlar dig så som du behandlar henne. Hon ser alla, och är väldigt mån om ens mående. Däremot, har hon inga problem i att säga ifrån när det väl behövs! Lite som en extra-mamma till oss anställda <3
Och!! Något annat gällande stammisar, tänk när de slutar komma från en dag till en annan?? Är de missnöjda med oss helt plötsligt? Men än viktigare, MÅR DE BRA??
RaderaHaha snyggt att du hittade hit, Evi!
RaderaApropå Paris-längtan igen: Alltså åh. Fick pirr-ont i magen av att läsa det. Det vore så HIMLA underbart att få göra som du beskriver, bo deltid eller vissa perioder i Paris och arbeta på distans. Det vore en magisk magisk dröm. Jag vill det så mykcet att det gör ont. 🥺🥺🥺🥺🥺
Åååh vilken fin beskrivning av Sandra! Gillar henne ännu mer nu <3
Radera