Adventskalender

Nog för att resten av Sverige började julpynta redan innan halloween, men nu börjar julkänslan infinna sig även för mig. Jag älskar julen - inte sådär maniskt så att jag börjar äta lussekatter och dricka julmust innan december (det är hädning!), men tillräckligt för att längta till att piffa, pynta och slå in klappar.

En annan sak jag är lite kär i är traditioner. Både sådana jag bejakat sedan barndomen (julafton hos farmor och farfar är en av de traditionerna), men också att skapa nya. Med Emil. Det är som att jag boar lite inför att vi kanske en dag blir en egen liten familj.

Häromdagen kom en lite annorlunda adventskalender hem på posten, som jag hade beställt.

Den består av 24 små tygpåsar som en hänger upp, och som en kan fylla med precis vad-som-helst.

När jag visade upp den för Emil ville han gärna vara med på min nya tradition. Han valde ojämna nummer, och jag valde jämna. Sedan var det bara att fram till den 1 december fylla vår kalender med små hemliga presenter!

Vi valde att hänga upp den i sovrummet, för att färgskalan passade så bra. Jag ville även att den skulle vara synlig utan att för den skull vara i vägen, och vi lyckades hitta det perfekta stället.

Nu ser vi och påminns om den varje dag, men vi springer inte in i den av misstag. Blir så glad varje gång jag ser den, och ser så fram emot att öppna en påse och få mig en liten dagsgåva varannan dag. Och ännu bättre: se Emils min när han öppnar sina tygpåsar!

... Förresten... Imorgon firar jag och Emil två år ihop som par.