Lösenord

måndag, maj 14, 2018

Paris: Dag 3, Mulet, burgare och kakterapi

Söndagen vaknade jag efter en skön natts sömn och slog upp ögonen i Paris. Jag började morgonen så som alla andra mornar när jag reser - bloggandes med laptopen i knäet. Jag känner tydligt fjädrarna i sängen, både när jag ligger och sitter i den, men jag har börjat vänja mig nu. Har nästan glömt bort hur en mjuk säng känns.


Vid 11-tiden fick jag på mig lite kläder och tänkte mig ta en runda innan jag skulle möta upp min franska bästis Loïc. (Han skulle sluta vid 13-tiden, enligt honom själv). Ute var det hotfullt molnigt, men jag hade helgarderat med att ha mitt paraply i tygpåsen som hängde runt axeln.


Gick ut på bron och skådade ut över damen min. Precis här sms:ade Loïc och sade att han var "klar inom 30 minuter", så jag vände snällt på klacken och började gå tillbaka in mot 16ième igen.


Vilken tur att jag inte hade kommit några distanser alls. Hade han skrivit senare så hade jag redan varit en bit över Seine och in i 15ième arrondissemanget.




Pilade istället iväg till boulangeriet Paul på Rue de la Pompe, och mötte upp den här glada pricken. En spektakulär vän!...


... som dessutom gör Paris godaste baguetter (i alla fall enligt mig, men jag är inte heller helt opartisk). 


Mumsade som vanligt på ett hörn medan jag gick, och så traskade vi. Loïc ville denna gång testa Steak'n'Shake, som jag och Emil besökt ett par gånger i somras. Själv hade han inte varit där än, och nu skulle det bli dags. Först väntade 1½ timmes promenad upp mot Montmartre.

Bara en halvtimme in blev jag kissnödig. "Det är det värsta med att vara ute och gå så mycket som jag gör. Jag måste leta toaletter överallt...."

"Ja, och jag avskyr att hålla mig"
, sade Loïc."Det är så obehagligt."

"Jo, men jag tycker det är ännu mer obehagligt att inte hålla sig. Du vet, när det rinner sådär varmt och blött. Sjukt obehagligt. Men vi är ju alla olika." tillade jag och tittade på honom med ett hånfullt leende.

Då garvade han.


Vi gick in, beställde och voilà! En burgare med ost, bacon, tomat, sallad, rödlök och ketchup samt lite pommes. Och en pepsi max (älskar alla restauranger som serverar pepsi istället för cola, oh yes).


Loïc fotade till sin instagram och så fick vi in våra milkshakes. De var MIAM som vanligt..!!! Milkshake is life. 


Smällde i mig all mat utan problem, men insåg bara timmen efteråt att nu jävlar skulle jag vara mätt ett bra tag. Jag hade kanske gått lite all out på mängden där... Svårt att stå emot när allt är så gott! (och jag är inte precis en person som lämnar mat på restaurang). Men men, tur att jag hade timmarvis promenad att smälta maten under.

Jag började med att följa Lolo till tågstationen, och sedan fortsatte jag min promenad söderut.


Det var uppehåll hela tiden, och milt väder trots att det var mulet. Det var runt 18 grader, och väldigt behagligt promenadväder.

Trots att jag var tokmätt så hindrade det mig inte från att småäta från mina baguetter på vägen.


FÖR INGET KAN JÄMFÖRAS MED BRÖDET I PARIS. Blir så smärtsamt medveten om det varje gång jag är här, och får besmaka äkta bröd, utan konserveringsmedel, icke-industribakt, med naturlig surdeg. Det är en sådan gigantisk skillnad. #bread4ilfe

Kom ned till 15ième arrondissemanget, fast bakvägen än som jag tänkt under morgonen. Jag gillar 15ième till skillnad från mitt i smeten, eftersom det är mindre folk (och jag avskyr att trängas med andra personer på gatorna. Jag vill kunna gå som om jag vore huvudrollen i min egen film!).


Blev avis på en kvinna som stod och rökte på sin balkong.


Ramlade av en slump förbi detta lilla hål i väggen; My Cookie Therapy. Tittade, gick förbi, stannade upp. Backade tillbaka. Jag var tvungen att gå in och kika, med vetskapen om att jag inte skulle komma ut tomhänt.


Och GUD, så söta kakor de hade! Och vilken variation! Vilken dröm! Små, tjocka, knubbiga kakor med smakerna av hasselnöt, salt karamell, vit choklad, oreos, marschmallows, m&ms, speculoos.... Jag var tvungen att ta en. Helst två.


Kom ut med två kakor - en med smak av kinder och en med smak av mjölkchoklad. Var oerhört nöjd när jag traskade med dem i fickan och längtade till att få komma hem och gotta i mig dem (magknipet från tidigare var som bortblåst!).

Väl hemma hade jag avverkat med än 5 timmar i promenadspåret, 2,3 mil och över 35k steg. Wow. 


Snacka om att jag var slut när jag kom hem. Kastade av mig jeansen, slängde mig på sängen, slog upp laptopen och började mumsa kakor. 


Kakorna var förvånansvärt... perfekta! Liksom mjuka och gosiga i mitten, lite halvgräddade (smakade som kakdeg på insidan, åh!), alldeles perfekt balans mellan sötman från sockret och fylligheten från smöret... Och så kinder..! Kinder-kakan var utan tvekan den bästa (funderar nästan på att gå dit igen bara för att köpa på mig ett gäng till?).

Redan vid 19-tiden började mina ögonlock bli tunga och jag höll på att somna ifrån världen. Men jag lyckades hålla mig vaken, med samtal med Emil som levt loppan på Gröna Lund under dagen, och scrollande på mobilen.


Idag har jag och Loïc pizza-planer, jag skall försöka undvika att bli dyblöt av regnet (som jag nu väntat på i två dagar??) och äta crêpes.

4 kommentarer :

  1. Det känns som om din blogg har levt upp lite den sista veckan, eller så. Inte bara att den är positiv, du skrev ju om din ångest igår till exempel, utan att den liksom... bubblar lite mer? Är du själv enig? Det är fint att se, hur som helst! Är ett stort fan av dina blå naglar, kör själv oftast på blå jag också och mår liksom bara så bra av det?! Kakorna ser också helt ljuvliga ut, och att promenera runt sådär i dina favoritstråk verkar också alldeles toppen!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja??? Jag har märkt det med! Det är som att jag, och därmed bloggen, vaknat till liv på något sätt? Jag är mer peppig, lyckligare, sprudlande.. Och vill dela med mig mer. Inte bara på grund av Paris, utan även därinnan och allt runt omkring... Vad fint att du också ser det, Amandah!

      Haha, ja, en konstig grej men det gjorde så stor skillnad? Har du någon specifik blå färg du föredrar?

      Stor kram, min fina vän <3 Allt bra i Nederländerna?

      Radera
  2. Men ellerhur?! Irritationen som uppstår när en får nöja sig med Cola Zero framför Pepsi Max, suck! :D

    SvaraRadera

Tack, nu gör du mig glad!

(Alla kommentarer granskas innan de publiceras. Vill du ha svar, så skriv gärna emailadress här!)