Lösenord

söndag, april 22, 2018

Tics och burgare på Pitcher's

I veckan hade vi planerat att testa ett nytt ställe i Nyköping, som vi gått förbi flera gånger men inte tagit oss in i. Pitcher's! Det kanske ni hört talas om tidigare, då det är en amerikansk sportbar-kedja i stil med O'Leary's. Vi kom dit och fick ett bås med lädersoffa, tittade upp på plattskärmar med sprakande brasor och ut över en träbar fylld med olika öl och whiskey. Härlig atmosfär!


Jag hade med mig det allra finaste sällskapet. Emil är så himla, himla snygg, tycker jag. Och jag var lycklig över att få veckodejta! Vi som varit ifrån varandra nu i flera dagar (när jag varit i Nederländerna), och är riktigt kärleksfulla mot varandra.


Emil tycker han är som allra snyggast i profil *försöker visa*. Jag håller nog inte helt med. 


Emil beställde in en kall öl (det är sällan det händer!) och jag en cola zero. Mitt under drinkandes så fick jag ett sms från Fredde. "Du, Emelie, kan inte du låtsas-ticsa hela kvällen utan att säga något till Emil?? Du får 1,5L Pepsi Max om du gör det!". 

EH... LÄTT.


Så jag satt och, sporadiskt, blinkade med ögonen och ryckte på huvudet åt höger med små explosiva rörelser då och då. Emil frågade "Vad gör du?" efter ett par gånger och jag sade: "Äh, jag har haft sånahär tics hela dagen".. "Aha.", sade Emil, och fortsatte med sitt.

EH VA? Så satt jag där och småticsade under hela middagen medan vi åt, pratade, skrattade och samtalade om dagen. Han ifrågasatte inte mer utan att nämna något i stil med "sådär stora tics har jag aldrig haft", men annars var han precis som vanligt.

Alltså... Är jag verkligen bo med en kille som tror jag är sådär på riktigt, utan någon indikation på det tidigare??? HAHA. 
(hade det varit jag hade jag typ ifrågasatt mer och frågat typ "alltså men det där har du aldrig haft förut, vad händer egentligen??")


Burgaren då???? undrar ni säkert. Meh. Hård, torr köttpuck som smakade som att den varit fryst. Baconen, osten och äppel-cheddar-dressingen var däremot riktigt god, och pommesen helt okej. Men ingen burgare jag skulle betala för igen.

Vi gick hem från restaurangen - det tog väl en halvtimme, ungefär, och någonstans där slutade jag ticsa. Fredde hade lovat att fråga Emil dagen därpå om dejten varit "normal", vilket han också gjorde.

"Hur var dejten då?" hade Fredde frågat.
"Jo, den var väl bra".
"... Var den normal?"

... Då föll tydligen paletten med.

"Var det du?!"
"Ja, varför reagerade du inte på det mer???"
"Alltså... Jag kan ju också få sådanadär ryck vid ögonen ibland, men.. Inte SÅ mycket... Så jag tänkte väl att det mest var jobbigt för henne."

Vilket jäkla exemplar jag har till pojkvän. Så söt och accepterar till och med det mest störda beteendet. 

6 kommentarer :

  1. Alltså det här inlägget gjorde min dag <333

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hahahaha, ja, det var riktigt lustigt faktiskt!

      Radera
  2. Haha vilka tokigheter du utsätter honom för och vad fint han reagerar! :)
    //Em

    SvaraRadera
  3. Haha! XD Garvade högt när jag läste det här inlägget! Roligt att han knappt reagerade på det! XD

    SvaraRadera

Tack, nu gör du mig glad!

(Alla kommentarer granskas innan de publiceras. Vill du ha svar, så skriv gärna emailadress här!)