Hej nyckel, du ska få bo på min knippa.

Så kom dagen. Den 13 november, så som vi har väntat, längtat och svärmat i flera månader. 

Jag tog en kort dag på jobbet och valde att gå ifrån lite innan 14, då vi hade bokat nyckelutbytet med mäklaren, förra ägaren och banken. Passade sig bra eftersom jag hade en känning i halsen och började bli lite krasslig, dessutom. 

Vi hade ett 40-minuters möte, fick skriva signaturer på lite fler papper (älskar att signera saker, jag känner mig som en sådan moviestar!) och sedan var det klart. Hej nyckel, du ska bo på min knippa nu framöver!

Då Emil var tvungen att återvända till jobbet 100 minuter till, så tog jag tillfället i akt att flytta över lite grejer från Emils lägenhet till vår nya. Att kliva in genom dörren. Wow.

Det kändes mäktigt, ska jag säga er. 

Hallen.

Köket.

Med matplatsen (skall tapetseras om).

Sovrummet.

Vardagsrummet (skall tapetseras om).

....samt hobbyrummet! 

Och så har vi två badrum också, varav en med tvättmaskin *the LYX*

Vid 16 slutade Emil, och jag susade över och hämtade honom på jobbet. Då började tre vändor med att åka och flytta de små kassarna som han och jag kunde bära själva.

Slutligen såg lägenheten ut som ett kaos. Och detta var inte ens en tredjedel av allt som skulle forslas över dagen därpå. Dessutom hade vi inga lampor alls, så vi var tvungna att tända små ljus runt om i boet.

Emil och jag kunde givetvis inte bärga oss. Vi var tvungna att sova i lägenheten på direkten. Därav dagens andra besök på Jula, inköp av en uppblåsbar madrass och ingosning i det ekande tomma sovrummet.

Min känning i halsen hade nu brutit ut och blivit rejält halsont, och det enda jag var sugen på var.. just det, glass. 

Emil och jag åt glass till middag den första kvällen, klockan 22, när vi äntligen känt oss klara för dagen.

Vi tittade på serier på min laptop ståendes på en flyttkartong, och sedan somnade vi djupt. När jag vaknade upp på morgonen av att Emil klev ur madrassen hade luften i madrassen gått ut så pass att jag låg på golvet.

Jag märkte då att min hals helt igentäppt och tjock, så jag valde att stanna hemma. För att kunna somna om lastade Emil på tunga flyttkartonger i hörnen så att jag kunde lyftas upp lite. Det är min baby, det.

Allt som hände i lägenheten dagen därpå, får ni höra om imorgon!