Slö regndag och crêpes-middag

I tisdags (eller min lördag!) vaknade jag upp och tittade ut genom fönstret. Det var mulet och småduggade. Typiskt. Jag bestämde mig för att ta itu med de nödvändiga ärendena först; jag stack över till JP och drog igång en tvätt, skvallrade med honom om olika dejter och pojkar jag träffat på senaste tiden och sedan gick jag hem till mig.

Väl hemma gjorde jag i ordning en traditionell tisdagsbrunch med färsk baguette, pain au chocolat aux amandes och alla goda tillbehör.

Regnet tilltog och det blev allt kyligare, upptäckte jag från mitt öppna fönster. Jag lade mig i sängen och tittade på serier, läste och chattade fram till klockan 17. Ja, klockan 17! En hel dag i sängen alltså. Kan inte erinra mig senaste gången det hände....

Men sedan tog jag mig ut i alla fall, för kvällens ensamma bestyr. Jag kände mig slö och lat, precis som man bör göra lata dagar, och grämde mig över mina tre hakfinnar.

Jag tog en kort promenad kring kvarteret, gick förbi jobbet och retade kollegorna, och bytte arbetstider med en kollega till på torsdag.

Det var himla fint trots att himlen var mulen.

Så gick jag förbi min favoritrestaurang och slog mig ned! Åh, vad jag älskar att gå på restaurang själv...

Efter 2,5 timme hade jag löst nog med korsord och ätit det godaste jag vet, så då gick jag hem igen. Väl hemma kom Timo över och vi låg slarvigt över min säng och såg på youtube-klipp samt pratade om hur hans tripp till Montpellier hade varit.

Vid midnatt gick han över till sig och jag gick och lade mig. Världens lataste tisdag, typ.