Chili con carne utanför Paris gränser

Igår var det en helvetiskt varmt dag, och trots att jag hade en liten bomullsklänning så kladdade den fast vid huden av svett. Men jag var på riktigt bra humör ändå, för kvällen till ära hade jag restaurangplaner utanför Paris gränser, till och med.

Såhär såg Paris ut när jag var på väg till jobbet.

Mitt jobbpass varade 12-19:30, och ståendes på plats i stekhet värme - det var ett mirakel att jag överlevde. Trust me. I vilket fall så bestämde jag mig för att ta en promenad ut till förorten när jag slutat, för jag tycker métro är rätt trist.

Här korsar jag bron över till Île Saint-Louis.

Jag traskade rakt mot Bastille, rundade och fortsatte mot Nation...

... Gick över périphérique:n på Paris östra sida...

Och traskade in i Saint-Mandé!

Ungefär som kartan visar. Och precis där kartan slutar, där stannade jag. En och en halv timmes promenad tog det, och jag fick powerwalka lite i slutet för att inte komma för sent.

För klockan 21 hade jag middagsplaner med en ny bekantskap (jag dejtar lite lätt och ledigt för jag tycker att livet är både roligt och spännande på så vis).

Jag beställde chili con carne utan ris men med extra bröd. Bröd är livet (och det kan jag säga trots att jag överäter det, i och med mitt arbete på PAUL och allt).

Supermums!!
Jag och min dejt hade det jättetrevligt, vi skrattade och pratade och för ett tag kände jag att jag eventuellt ville träffa honom igen... Fast sedan hade vi en oenighet (en krock i fundamentala värderingar: han är kristen och tycker homosexualitet är onaturligt. Big nono.) som fick mig att ändra mig. Innan vi sade adjö så önskade jag honom allt gott i livet. Han är en fin kille, men inte för mig.

Vid midnatt tog jag métron hem, och klockan ett var jag återigen nedbäddad och en erfarenhet rikare. Jag lär mig så otroligt mycket nytt här - varje dag. Nya lärdomar, kulturkrockar och livsupplevelser. Jag älskar det.