Lösenord

måndag, januari 25, 2016

Polyamorös statusuppdatering

Wow, vilket genomslag..! 
Vad kul att det är så många som visar intresse, och så fint att se lite kommentarer från er.. Jag uppskattar det verkligen.

Det är mycket som rullar i mitt huvud på sista tiden - mycket nytt som har hänt, känslor som har blommat upp, känslor som har svalnat, beslut som tagits och prioriteringar som skiftat. Till och med för egen del kan jag bli förvirrad stundvis, då jag funderar på hur jag hamnat i den situation jag är i just nu... Jag har skrivit en liten sammanfattning, som jag tar mig mod att dela med mig av.

(Obs! Kom ihåg att alla beskrivningar och känslor enbart är mina egna, och inte tillhör någon utomstående part. 
Det är alltid bara jag som försöker uttrycka min egen situation.)


Redoy var med från allra första början. Det var vi som föll för varandra, och det var vi som (på grund av en långdistanssituation) valde att ha flera pojk/flickvänner på sidan om vår relation. Redoy är jordnära, varm, empatisk, passionerad och imponerande översocial. På senare tid har Redoys och min relation stabiliserat sig allt mer, och börjar likna en kärleksfull vänskap mer än ett partnerskap. Vi stöttar och peppar varandra i olika romantiska situationer, talar regelbundet, och han är en av mina absolut bästa vänner.



---

JP träffade jag kort efter att jag och Redoy ingått i överenskommelse. Han verkade lite skeptiskt till konceptet först, men sedan utmynnade det i ett års dejtande och vi lärde känna varandra rätt bra. Han var emellertid aldrig riktigt bekväm med att jag träffade flera, varpå detta tog en törn när jag började umgås nära med Lorenzo. Under mina visiter till Paris tillbringade jag nästan all tid med Lorenzo, och det sårade JP (givetvis..) så pass att han inte pratade med mig på en månad. Nu verkar han ha samlat sig, och vill fortsätta vara vänner.


---

Lorenzo och jag träffades tre månader innan min hemflytt från Paris (då vi umgicks nästintill dagligen) till att vi sågs varje månad under mina regelbundna Paris-besök. Han betyder jättemycket för mig. Lorenzo gör mig glad, bekymmersfri och ger mig illusionen av att inte ha några måsten eller borden - han är bara så... fri. Lorenzo gillar idén med att vara polyamorös och jag har mått så otroligt bra när vi väl har umgåtts.


---

Christoffer har, som ni vet, blivit en stor del av mitt liv på en väldigt kort tid. Vi lärde känna varandra precis när jag kommit hem från Paris, och då jag var involverad med både Lorenzo och JP. Det var med dessa premisser vi ingick en relation, men som med tiden har börjat växa sig starkare än överenskommelsen. Han får mig att skratta åt helt orimliga saker, han kan vara så fokuserad men samtidigt så frånvarande, han vill lära sig saker, han imponerar på mig, han inspirerar mig till målsättning och han gör mig så lugn. Jag älskar Christoffer, och något som är ännu mer skrämmande är att.. jag kan föreställa mig ett liv med honom.



I och med den insikten, så insåg jag att jag var tvungen att satsa. Christoffer är alldeles för viktig för att förloras, och jag vill testa att leva med honom på det sätt som jag vet kommer göra mig lycklig - och honom med. Jag insåg att jag inte kan fortsätta leva polyamoröst om jag vill leva med Christoffer.

Att vara polyamorös har varit en stor del av mitt liv i väldigt lång tid nu, och jag har fäst mig starkt vid flertalet personer. Det går inte för mig att klippa banden omedelbart, och jag har funderat mycket på hur jag kan göra detta bäst för alla parter....

Sommaren kommer jag att tillbringa i Paris, om allt ter sig som jag önskar. Det innebär tre månader isär, mer eller mindre, vilket kan innebära en enorm prövning för mig och Christoffer. Men eftersom jag känner som jag känner, och så starkt som jag gör... Så frågade jag Christoffer om han ville försöka vara med mig - exklusivt - efter att sommaren är över.

Jag skrev och berättade samma sak för Lorenzo - att jag och Christoffer kommit varandra så pass nära, och att jag efter sommaren vill försöka vara enbart med honom. Lorenzo uttryckte att han mer eller mindre förstod att det slutligen skulle ske... Det som eventuellt fanns kvar för oss nu, det var huruvida han ville avsluta vår relation ordentligt under sommaren, eller om det skulle vara lättare att göra det direkt. Han ville ha tid att fundera över saken - och det gör han fortfarande.

Jag ser fram emot sommaren. Jag ser fram emot att åka till Paris, att jobba i Paris, att åter få bo i Paris. Jag ser även fram emot att sommaren är över - att jag kan se på mitt liv lite klarare, och fördjupa mig i mitt och Christoffers förhållande.

Ja, det är mycket som pågår i mitt lilla polyamorösa huvud, just nu.

16 kommentarer :

  1. Fint inlägg:) sommaren kommer säkert bli fin o en bra tid för dig att fatta beslut, även om beslut är det kanske mest svåra och icke avgörande när det handlar om kärlek. Känslor går ju inte att besluta riktigt, speciellt när man är "mitt i".

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du har helt rätt i det... Ena stunden är allt självklart, andra en stor fluffig massa av oförstånd...
      Men det känns riktigt bra just nu - läskigt å ena sidan, men fantastiskt och förväntansfull och underbart å andra.. :)

      Radera
  2. Jag kan tänka mig att det känns läskigt, att kasta sig ut i något nytt (eller ja, nytt och nytt - du har väl levt monogamt tidigare, men du förstår vad jag menar), att överge en så stor del av sig själv. Men samtidigt, hur häftigt är det inte att ha träffat någon som betyder så mycket? Någon som faktiskt får dig att överväga detta? Att hänge sig åt en enda person på det här sättet är det läskigaste, svåraste men kan också vara det mest fantastiska som finns. Och vad som än händer, så kommer allt lösa sig för det bästa. Det gör det alltid i slutändan. Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh, vilken fin kommentar..! Sarah, vad du är klok, och du stärker verkligen mitt aktuella synsätt. Jag är riktigt lyckligt lottad, verkligen. Stor kram till dig! <3

      Radera
  3. Verkligen så fint att du delar dina tankar och känslor såhär öppet Emelie. Inte många som har denna insikt och detta mod till att göra något sådant.
    Vill mest av allt skriva till dig och berätta hur glad jag är för sin skull. Är glad att du funnit så många fina personer och allra gladast är jag över att du känner så mycket kärlek för en av dem att du tom kan tänka dig att dela livet med denne. Kärleken är bra fantastisk. Önskar dig allt gott och en fin och lugn start på denna vecka. Var rädd om dig ❤️ Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det du skriver värmer, Helena - tack! Det känns mycket lättare att dela med mig när jag får sådan fin respons från dig. Och vad fint att du kan dela min glädje; det gör mig också riktigt glad, och jag hoppas du också får nog med kärlek i ditt liv. Annars skickar jag lite här: <333
      Kram!

      Radera
  4. Wow! Jag kan inte bli annat än imponerad över hur du resonerar och vågar känna efter i ditt liv. Det är fantastiskt att du släppt i så många i ditt liv (även oss som läser din blogh) då de fått ta del av den helt fantastiska person du verkar vara. Jag tror att hur du än gör blir det toppen. Man kan inte göra annat än att följa sitt hjärta. Ser fram emot ditt fortsatta bloggande! :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Uff, du är så fin att jag smäller av..! Tack, tack, sötnos! Jag tror verkligen på det du säger - att följa sin inre känsla och gå på det man blir lycklig av. Puss på dig!

      Radera
  5. Härligt Emelie, du ser att dina tankar uppskattas i den här frågan (som jag misstänkte...) Ser fram emot att förhoppningsvis få följa vidare utveckling runt Lorenzo och Parisvistelsen i sommar... men också den för Christoffer och dig. Tycker han verkar vara såå värd att vara rädd om. Kram.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha, visst är det sällan du visar dig ha fel, teruko? ;)
      Gissa om du charmar Christoffer med dina kommentarer - han säger åt mig att säga till dig att han tycker om dig (KAN ha att göra med att du skriver så fördelaktiga saker för honom.....). Jag ska fortsätta hålla dig (och även flera andra) uppdaterade på min knasiga kärleksliv. Kram!

      Radera
  6. Åh, vad fint. Att hitta den där kärleken där man bara vill vara med en. <3

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja.. Den är inte mer värd än polyamorin, men ett annat sätt att göra på :)

      Radera
  7. Så fint att få ta del av dina tankar om det här! Och så modigt av dig att berätta så öppenhjärtigt. Du och Christoffer verkar väldigt bra för varandra! <3

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, Evelin, vad fint du skriver. Vad glad jag blir att du uppskattar att jag delar med mig, och hihi.. Jag och Christoffer ÄR rätt bra ihop, måste jag medge ;)

      Radera
  8. Åh vad häftigt! och TACK för att du är så öppen och delar med dig. Väldigt spännande att höra dina tankar o se hur känslor faktiskt förändras och att du hundra procent följer dem. Modigt av dig att släppa något som gett dig så mycket frihet och lycka under en lång tid. Hoppas att tiden med bara Christoffer blir lika fantastisk :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack SJÄLV, för att du kommenterar och ger mig feedback på mina kärleksknasiga tankar. Jag är själv lite rädd för det som komma skall, men samtidigt tror jag på det av hela mitt hjärta. Och då måste man satsa. Tack för ditt stöd, din kommentar, dig själv!

      Radera

Tack, nu gör du mig glad!

(Alla kommentarer granskas innan de publiceras. Vill du ha svar, så skriv gärna emailadress här!)